Säker ekonomi: bedrägerier, identitet och digital trygghet samt AI och bedrägerier.

Modulen Digital finansiell hälsa består av flera lektioner och är ett samarbete mellan Nordea och Prinsparets Stiftelse.

Läs mer om Nordea och deras arbete HÄR.

  

Genomförande

Till varje lektion finns en begreppslista. Det finns en elevversion utan förklaringar och en lärarversion med utskrivna förklaringar. Begreppen kan projiceras, alternativt skrivas ut och ges till eleverna vid inledning av respektive lektion. Vilka begrepp känner eleverna till? 

Arbeta exempelvis enligt metoden EPA (Enskilt Par Alla), där ni avslutningsvis gemensamt går igenom begreppens förklaringar. I nästa avsnitt finns flera förslag på metoder att arbeta med i de olika lektionerna i denna modul.

De olika lektionerna innehåller utöver en begreppslista olika undervisningsmoment, med bland annat framtagna case. Du som lärare kan välja att använda respektive lektions innehåll rakt av, men du kan också välja att bygga in eget material i lektionsinnehållet, för att anpassa det efter din grupp eller klass. 

Efter genomförda lektioner är förhoppningen från Nordea och Prinsparets Stiftelse att fler barn och unga förstår vikten av att göra medvetna och ansvarsfulla val och att därmed vikten av att ha en hälsosam ekonomi, samt få ökad förståelse för möjligheter och risker i ett digitaliserat samhälle.

Lektion 4: Säker ekonomi: bedrägerier, identitet och digital trygghet samt AI och bedrägerier.

Begreppslista

Startuppgift enligt EPA (Enskilt – Par – Alla) eller genom handuppräckning:

Läs upp följande:

Du får ett sms:

“Hej! Ditt paket har fastnat. Klicka på länken nedan och betala 19 kronor för leverans.”

Vad gör du?

• Verkar sms:et äkta?
• Vad skulle göra dig misstänksam?
• Vad borde du göra innan du klickar på länken?
  

Genomgång: Vad är ett bedrägeri?

Bedragare försöker ofta få:

• pengar
• lösenord
• bankuppgifter
• personuppgifter

Vanliga sätt:

• sms
• e-post
• sociala medier
• telefonsamtal
• falska webbplatser

Varningssignaler:

Var extra uppmärksam om någon:

• förmedlar en känsla av stress eller brådska.
• begär pengar snabbt.
• ber om lösenord eller bankuppgifter.
• använder okända länkar.
• erbjuder något som verkar för bra för att vara sant.

AI och bedrägerier:

AI kan användas för att:

• Översätta språk.
• Skapa innehåll.

Men AI kan också missbrukas:

• Falska bilder
• Falska filmer
• Deepfake
• Fejkade meddelanden som ser äkta ut.

Case-arbete i grupper

Eleverna arbetar med case i grupper.  Använd gärna samtalsmallen för deliberativa samtal. Låt grupperna sammanfatta vad de pratat om i helklass. Du som lärare väljer om varje grupp får varsitt case, eller om du väljer ut case och att alla grupper diskuterar samma.

Case 1 – Det kostnadsfria spelet

Luna får ett meddelande i ett spel:

“Grattis! Du har vunnit 5000 spelmynt. Logga in här med ditt konto för att hämta vinsten.”

Hon klickar på länken och där står det att hon ska skriva in sitt användarnamn och sitt lösenord.

Diskutera:

• Vilka varningssignaler ser ni?
• Vad kan hända om Luna loggar in?
• Hur borde hon agera?

Case 2 – Samtalet från “banken”

Calle får ett telefonsamtal:

“Jag ringer från banken. Någon försöker tömma ditt konto. Du måste genast logga in med ditt BankID för att stoppa det.”

Calle känner sig stressad.

Diskutera:

• Finns det tecken som tyder på att detta är ett bedrägeri?
• Varför försöker bedragaren att skapa stress?
• Vad borde Calle göra?

Case 3 – AI-klippet

På sociala medier sprids ett videoklipp där en känd person verkar uppmana människor att investera pengar i en ny app.

Videon ser mycket äkta ut.

Diskutera:

• Kan videon vara manipulerad?
• Hur skulle AI kunna användas här?
• Hur kan man kontrollera om informationen stämmer?
  

Gemensam diskussion enligt EPA (Enskilt – Par – Alla)

Låt varje grupp sammanfatta vad de kommit fram till i case-diskussionerna.

Diskutera därefter följande frågor i helklass:

• Varför lyckas bedragare lura människor?
• Är unga människor också utsatta?
• Kan AI göra bedrägerier svårare att upptäcka?
• Vilka råd för att upptäcka bedrägerier skulle du ge till någon som är yngre än dig?
• Var kan man vända sig om man misstänker ett bedrägeri?

Sammanfatta gemensamt:

STOPP – TÄNK – KONTROLLERA

Innan du:

• klickar
• betalar
• loggar in
• delar information
  
  

Exit ticket (muntligt eller skriftligt)

Välj en eller flera av nedanstående och låt eleverna svara antingen muntligt eller skriftligt (analogt eller digitalt).

• En varningssignal som kan tyda på ett bedrägeri är…
• En deepfake är…
• För att skydda sin ekonomi och identitet på nätet kan man…
  

Expertens råd: Så vet du att kontakten är trygg

En bank kan kontakta en kund, till exempel för att boka ett möte eller följa upp ett pågående ärende. Men banken ringer, sms:ar eller mejlar aldrig och ber dig att logga in, signera med BankID, lämna ut koder eller föra över pengar.

En enkel regel är att fråga dig: Var det du eller banken som tog kontakt först?

Om någon kontaktar dig oväntat och vill att du ska agera snabbt – stanna upp. Använd inte BankID, klicka inte på länkar och lämna inte ut uppgifter. Avsluta kontakten och kontrollera själv genom att ringa banken på ett telefonnummer som du har sökt fram via bankens officiella webbplats eller app.

Läs alltid vad som står i BankID-appen innan du godkänner något.
Känns något fel, avbryt.

Kom ihåg:
Stanna upp – tänk till – kolla med banken.

Mer kunskap

Nordea erbjuder sedan 2008 satsningen “Ekonomipejl – få koll på privatekonomi” för bl.a. högstadieskolor.

Andra tips på material för fördjupade kunskaper:
https://www.ekonomikoll.se/ 
https://www.konsumentverket.se/konsument/
https://www.betalningshjalpen.se

Förskolans- och skolans värdegrund och metoder

I Skolinspektionens kvalitetsgranskningrapport 2012:9 lyfts prövande, deliberativa samtal fram som fruktbara i skolors arbete med demokrati och värdegrund.
Till Skolverkets skrift finns en värderingsmall att använda vid deliberativa samtal:

  

Deltagarna i varje samtalsgrupp kan använda mallen och fylla i hur väl deras samtal uppnått kriterierna inom respektive kategori. Resultatet diskuteras och utvärderas med fördel efter genomfört samtal/diskussion. 

Andra förslag på metoder att arbeta med: 

EPA – Enskilt Par Alla 
Metoden EPA kan användas när frågorna nedan ska diskuteras. Eleverna får först individuellt fundera över en fråga, sedan diskutera i par och avslutningsvis i helklass. Metoden kan även användas tvärtom; frågan diskuteras först i helklass, därefter i par och avslutningsvis delger eleven sin egen åsikt. 

Uppdragskort/rollkort 
Vid en gruppdiskussion kan eleverna tilldelas olika uppdrag eller roller. Metoden hjälper eleverna att vara aktiva i en diskussion, förhindrar att diskussionen inte rör sig iväg från ämnet och ser till att alla får möjlighet att göra sin röst hörd. Ett uppdragskort/rollkort kan vara att se till att alla kommer till tals, ett annat att säga till på ett trevligt sätt om någon inte håller sig till ämnet och ett tredje att föra anteckningar. 

Du hittar fler metoder här.

Kopplingar till läroplaner, globala målen och Barnkonventionen

Syftet med lektionsmaterialet är att, med utgångspunkt i de inledande delarna i läroplanen för grundskolan (Lgr 22), samt kursplanerna för svenska och svenska som andraspråk i årskurs-7-9, samhällskunskap, samt hem- och konsumentkunskap bidra med diskussionsfrågor och arbetssätt som kan kopplas till flera olika “case” och arbetsområden.

Ur läroplanens (Lgr 22) inledande kapitel:

“Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.”

Centralt innehåll i svenska, årskurs 7-9:

• Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.
• Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Centralt innehåll i svenska som andraspråk, årskurs 7-9:

• Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument. Användning av sambandsord för att jämföra, motivera, exemplifiera och problematisera.
• Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Centralt innehåll samhällskunskap, årskurs 7-9:

• Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
• Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Centralt innehåll hem- och konsumentkunskap, årskurs 7-9:

• Ungas privatekonomi. Relationen mellan inkomst, sparande och konsumtion. Hur man kan planera sin ekonomi.
• Planering, genomförande och rutiner vid inköp.
• Att handla på kredit, teckna abonnemang samt låna och spara pengar. 

Globala målen

Globala målen är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit och finns till för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030:

• Att avskaffa extrem fattigdom.
• Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen.
• Att främja fred och rättvisa.
• Att lösa klimatkrisen.

Delmål
4.A Skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer
16.3 Främja rättssäkerhet och säkerställ tillgång till rättvisa

Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn, det vill säga alla som är 18 år eller yngre.

Artikel 2 – Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Artikel 6 – Barn har rätt till liv och utveckling.

Artikel 12 – Alla barn har rätt att säga sina åsikter och bli lyssnade på.

Artikel 13 – Barn har rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter.

Artikel 29 – I skolan ska barn få utvecklas, lära sig om sina rättigheter och få förståelse och respekt för andra människor och naturen.

Artikel 41 – Alla länder får gärna göra mer än det som står i Barnkonventionen för att stärka barns välmående och rättigheter.

Artikel 42 – Barn har rätt att känna till sina rättigheter.