Garga snipes på tåget

Inledning

Nedan följer ett case av ett flertal som har tagits fram för lektionsmaterialet. Samtliga case är fiktiva och alla namn är påhittade, men casen har skrivits utifrån verkliga rättsfall särskilt i fråga om händelseförloppen. Detta för att ge en så tydlig bild som möjligt av hur de olika lagrummen har tolkats tidigare. De verkliga rättsfallen är refererade i svaren. I casen förekommer ord, uttryck och beskrivningar av situationer som kan upplevas som obehagliga, kränkande eller på annat sätt jobbiga för eleven (t. ex. om det finns en känsla av igenkänning). Det är därför viktigt att du som vuxen läser igenom casen i förväg. Vår rekommendation är att arbetet med modulen genomförs i samarbete med elevhälsan, och planeras så att det inte sker precis innan en helg eller ett lov.

Genomförande

• Använd de inledande texterna ur lärarhandledningen som introduktion
• Gå igenom caset i helgrupp
• Dela in gruppen i mindre grupper och låt grupperna lösa casen antingen genom att diskutera utifrån de frågor som följer efter varje case, eller genom att besvara den övergripande frågan “Har någon begått ett brott här?” och applicera den juridiska metoden (i lärarhandledningen).
• Avsluta i helklass, antingen genom att gå igenom lösningskommentaren eller genom att diskutera frågorna mer öppet.

Case: Garga snipes på tåget

Rami sitter på tåget och ser sig omkring. På tåget sitter en man med sitt barn. Barnet skriker och gråter, och mannen ser besvärad ut. Mitt emot mannen och barnet sitter en äldre kvinna som sover. Rami tycker att det är konstigt att hon inte vaknar av det skrikande barnet. När tåget rullar in mot nästa station ser Rami en person som ligger på en bänk på perrongen. Bredvid bänken står flera ölburkar. Personen rör sig inte, och det ser ut att rinna blod från ett skrapsår på knät. Rami ser ett hus bredvid stationen, och en kvinna som stirrar ut på personen på bänken. Kvinnan pressar sitt ansikte mot fönstret.

Rami skrollar på TikTok och ser flera klipp i en trend som heter “garga snipes”. Trenden går ut på att dela smygfotograferade bilder på människor till en låt som handlar om karaktären Gargamel i Smurfarna. Rami lägger ner telefonen men hör plötsligt ljudet igen. Rami tittar upp och ser plötsligt att personen som sitter mitt emot hen smygfotograferar mannen med barnet, den sovande kvinnan på tåget, personen på bänken på tågstationen och kvinnan i huset.

Diskussionsfrågor

• Har någon begått ett brott här?
• Är det någon skillnad på att dela de olika bilderna?
• Vad händer om Rami delar vidare TikTok-videon?
• Hur kan Rami agera i detta fall?

Kommentar

De brott som eventuellt kan vara aktuella i detta fall är olaga integritetsintrång enligt 4 kap. 6 c §och kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a §. För att det ska vara ett olaga integritetsintrång krävs att en bild, film eller uppgift (i text) har spridits utan samtycke, dvs. mot den andres vilja, i strid med ett löfte att inte dela vidare, eller när den andra personen inte uttryckligen har sagt ja. Det krävs dessutom att det rör sig om en privat bild, film eller uppgift som delas utan samtycke. I bestämmelsen pratar man bl.a. om sexualliv, hälsotillstånd och särskilt utsatta situationer som typiskt privata och därmed integritetskränkande uppgifter att sprida vidare. För att det ska röra sig om kränkande fotografering krävs istället att man fotograferar eller filmar en person som befinner sig på en privat plats, t.ex. på en toalett, hemma eller i ett omklädningsrum. Även här krävs att bilden eller filmen tas utan samtycke.

I det här fallet går det att argumentera för att det rör sig om ett olaga integritetsintrång i fråga om alla bilder, men starkast argument finns förmodligen för att det är olagligt att dela bilder på personen som befinner sig på bänken och som är både skadad och som potentiellt berusad. I NJA 2020 s. 273, där en påtagligt berusad person fotograferats när hen kräktes över en toalettstol och bilden delats på Instagram, dömdes personen som spridit bilden för olaga integritetsintrång. Högsta domstolen bedömde i detta fall att personen på bilden befann sig i en sådan särskilt utsatt situation som räknas upp i lagen. Även i fråga om det gråtande barnet och den sovande kvinnan går det att argumentera för att de befinner sig i särskilt utsatta situationer där de är väldigt ledsna eller inte medvetna om vad som händer eftersom de sover. Bilden på kvinnan som befinner sig i huset bredvid stationen skulle eventuellt kunna vara kränkande fotografering.

Något som är värt att notera är att Rami, om bilderna som delas täcks in av olaga integritetsintrång, och Rami delar vidare videon, också kan göra sig skyldig till samma brott genom att sprida den vidare.

När “trenden” med garga snipes har diskuterats i tidningar och radio har inslagen ofta handlat om huruvida det är olagligt eller bara omoraliskt att dela bilder på folk som inte har samtyckt till det. Som i exemplet här ovanför krävs det alltså mer än att det saknas samtycke för att det ska vara straffbart, det ska också vara en bild, film eller uppgift där personen befinner sig i en mycket privat situation eller bilden på annat sätt är av en privat karaktär, t. ex. för att personen är hemma och blir smygfotograferad genom fönstret, eller för att personen är berusad och medvetslös och därför inte har någon möjlighet att ta sig undan från bilden eller ens  är medveten om att bilden tas.

Med det sagt, att det inte alltid är olagliga bilder som delas som garga snipes, är det tydligt att syftet med trenden är att kalla personerna som fotograferas för fula, konstiga eller på andra sätt kränka dem. För att bidra till en tryggare nätvardag har vi därför en möjlighet att aktivt avstå från denna typ av trender, och att motverka dem genom att säga ifrån när vi ser andra som blir utsatta.

Surfa vidare

Arbeta gärna vidare med något av de andra casen i modulen Lag och rätt på nätet.

Koppling till läroplanen

Alla Lajkas utbildningar och lektioner är framtagna med grund i läroplanerna, Lgr22 och LGY11 (reviderad 2021 och 2022), barnkonventionen och de Globala målen. Nedan kan du läsa mer om kopplingen till den aktuella lektionen.

Syftet med lektionsmaterialet är att, med utgångspunkt i de inledande delarna i läroplanerna för grundskolan (Lgr22) och gymnasieskolan (LGY11 (reviderad 2021 och 2022)) samt kursplanerna för samhällskunskap, privatjuridik och rätten och samhället, bidra med perspektiv på hur lagen tillämpas i den digitala miljön.

Ur läroplanens (Lgr 22) inledande kapitel:

“Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,”

Centralt innehåll samhällskunskap åk 7-9

• Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exem­pel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Möjliga orsaker till och konsekvenser av olika typer av kriminalitet, till exempel korruption, våldsbrott, sexualbrott och hedersrelaterat våld och förtryck.

Ur läroplanens (LGY11, reviderad 2021 och 2022) inledande kapitel:

Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet.

Skolans mål är att varje elev

• kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rät­tigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde samt deras kroppsliga och personliga integritet,
• tar avstånd från att människor utsätts för våld, förtryck, diskrimine­ring och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa männi­skor,

Centralt innehåll samhällskunskap 1a1 + 1a2

• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Centralt innehåll samhällskunskap 1b

• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Centralt innehåll Privatjuridik

• Konstitutionell rätt samt straffrätt och processrätt. En översikt över de svenska grundlagarna och deras förhållande till EU-rätt och internationell rätt. En översikt över regler som rör brott och straff samt det svenska rättegångsväsendet.

Centralt innehåll Rätten och samhället

• Konstitutionell rätt: Sveriges grundlagar med särskild betoning på offentlighetsprincipen och skyddet för mänskliga fri- och rättigheter.
• Straffrätt: regler som rör brott och straff samt straffrättsliga ideologier.
• Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang.
• Sambandet mellan etik och moral i samhället, lagstiftning och tolkning av lagar.