Nätet och demokratin: Spelet

Nätet och demokratin: Spelet är en kortlek som har tagits fram av Prinsparets Stiftelse i samarbete med Skandia Idéer för livet. Spelet är en del av modulen Nätet och demokrati på Lajka och syftar till att introducera och inspirera till diskussioner om nätets funktioner, och hur de påverkar vår demokrati. Genom att iklä sig olika “roller” får eleverna resonera och argumentera för olika lösningar som bidrar till ett demokratiskt samtal på nätet. Spelet är framtaget med grund i läroplanen för grundskolan, särskilt för årkurs 7 till 9, och i läroplanen för gymnasiet.

Spelet finns tillgängligt i begränsad upplaga och går att beställa utan kostnad (gäller för dig som arbetar inom skolan) här.

Inledning

Vad kännetecknar ett demokratiskt samtal på nätet?

Ett demokratiskt samtal beskrivs i utredningen Det demokratiska samtalet i en digital tid (SOU 2020:56, s. 24). Utredningen lyfter som kännetecknande för ett demokratiskt samtal bland annat att det: 

• Är ett uttryck för den fria åsiktsbildningen, 
• Präglas av respekt för demokratins grundläggande principer, det vill säga den enskildes fri- och rättigheter och alla människors lika värde, och, 
• Att samtalet bidrar till demokratin för att åsikter får brytas och nya perspektiv tillförs till samtalet. 

I utredningen beskrivs även att det demokratiska samtalet förutsätter att det finns “ett minimum av mellanmänsklig tillit och förtroende till demokratins institutioner” och att “den fakta som diskussionerna kretsar kring har verklighetsförankring” (SOU 2020:56, s. 25).  

Utredningen pekar på desinformation (avsiktligt falsk eller vilseledande information som sprids i syfte att luras) och näthat som två faktorer som kan bryta ner demokratin, exempelvis genom att bidra till att människor inte längre vågar uttrycka sina åsikter, eller genom att ogiltigförklara vedertagen kunskap och fakta. I utredningens ord, “I ett sådant samtalsklimat är demokratin utmanad eftersom den fria åsiktsbildningen som bär upp folkstyrelsen kan sättas ur spel” (SOU 2020:56, s. 25). 

Nätet och sociala medier är idag viktiga arenor för vår demokrati, och det särskilt för barn och unga. För att värna om de många möjligheter nätet medför är det viktigt att vi på olika sätt och i olika roller arbetar för att bidra till ett demokratiskt samtal. 

Genomförande

Nedan följer ett lektionsupplägg anpassat för två lektionstillfällen, där det första utgår från en presentation med olika exempel på hur nätet har påverkat vår demokrati.

Under det andra lektionstillfället får eleverna spela spelet och därefter ingå i en avslutande diskussion i helgrupp. 

Lektionspass 1

Syftet med det första passet är att synliggöra hur nätet på olika sätt har och kan påverka vår demokrati, och vilken roll olika personer kan spela i detta. Lektionen inleds med en presentation av demokratins kännetecken, nätets funktioner och exempel på hur nätet har påverkat demokratin. Därefter ges eleverna tillfälle att diskutera i mindre grupper.

När passet är slut har eleverna tagit del av exempel på när nätet kan sägas ha använts för att antingen stärka eller motverka demokratin, och hur olika aktörer har haft olika roller att spela i detta.

Till passet finns en presentation som du kan välja att antingen visa på storbild eller att dela med eleverna. Du hittar presentationen under knappen ”Elevmaterial” överst på sidan.

Lektionspass 2

Nu är det dags för dina elever att spela spelet Nätet och demokratin!

• Gå igenom spelets regler tillsammans. Du hittar regelbladet i kortleken eller här.

• Dela in klassen i grupper om 3-6 personer som ska spela spelet tillsammans.
• Låt grupperna spela och diskutera i 30 min
• Under tiden de spelar, be eleverna att notera den bästa “rundan”, den situation och den tillhörande “vinnande” lösning som gruppen valde ut.
• När spelet är slut, låt varje grupp presentera lösningen i helklass.
• Efter varje grupps presentation, ställ en avslutande fråga till klassen: Vad tror ni föjlden/konsekvensen av detta agerande i just den situationen kan bli?

Arbeta vidare

Här följer förslag på hur du kan arbeta vidare med spelet i helklass.

• Dra valfritt ”situationskort” och diskutera i helklass hur det hänger samman med demokratin 
• Dra ett situationskort och tre rollkort (eller flera), diskutera i helklass och rangordna vilken roll som har störst ansvar 
• Skriv ner egna rollkort eller situationsskort att arbeta med under ett nästa lektionspass

Koppling till läroplanen

Ur läroplanens (Lgr22) inledande kapitel:

“Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.”

Centralt innehåll samhällskunskap, årskurs 7-9:

• Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
• Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Centralt innehåll i svenska, årskurs 7-9:

• Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.
• Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Centralt innehåll i svenska som andraspråk, årskurs 7-9:

• Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument. Användning av sambandsord för att jämföra, motivera, exemplifiera och problematisera.
• Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Ur läroplanens (Lgy11) inledande kapitel:

“Skolan har uppgiften att förmedla och förankra grundläggande värden, främja elevernas lärande och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av. Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.”

Centralt innehåll samhällskunskap 1, gymnasieskolan:

• Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.

Centralt innehåll för svenska 1, gymnasieskolan:

• Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.

Centralt innehåll i svenska som andraspråk 1, gymnasieskolan:

• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal och diskussioner. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till ämne, syfte, situation och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument.