Modul 3: Skärmen och psykisk hälsa. Allt sitter ihop!

24:7 – en modell för psykisk hälsa

Idag pratas det mycket om psykisk ohälsa. Kanske handlar det om oron över att allt fler barn och unga är ensamma och stillasittande. Vi reagerar kanske på att de ofta beskriver ångest, sömnsvårigheter, nedstämdhet, eller att de känner sig uppgivna inför framtiden?

Eller så kanske vi är ängsliga för att det är svårt att veta vad som är ”normalt” tonårsbettende, och vad som faktiskt är ett ohanterligt lidande? Det svåra med att tala om och försöka möta psykisk ohälsa, är att det är ett så diffust, subjektivt och svårmätt begrepp. Därför har vi valt att vända upp och ned på begreppen, och istället tala om vad som krävs för att barn och unga ska få leva med psykisk hälsa.

Hjärnan jobbar hela tiden med att bearbeta intryck från omgivningen och kroppen Hjärnan och resten av kroppen hänger ihop och kan påverkar varandra i positiv såväl som negativ riktning.

Vi har skapat modellen Psykisk Hälsa 24:7 eftersom alla bitar som behöver vara på plats för att skapa förutsättningar för psykisk hälsa angår oss alla; 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan. Här kommer en kort beskrivning av modellen och hur den kan användas, för att vi alla ska mena samma sak när vi talar om psykisk hälsa.

24:7 – kategorierna

Modellen har 3 huvudkategorier:

De 2  benen all psykisk hälsa står på nämligen a) att genom känslokontroll känslor skapa goda och långsiktiga relationer och b) att ha motivation och tilltro till sin förmåga att nå framtida mål.

Hjärnans 4 viktiga processer för att kunna navigera i omvärlden, nämligen att  a) överblicka b) reglera c) filtrera och d) skifta fokus.

De 7 livsstilsfaktorer som är tydligast kopplade ökad risk för både kroppslig och psykisk hälsa: kost, motion, sömn, relationer, återhämtning, beroenden och ekonomi.

Kanske ska vi fokusera lite mindre på hur vi mår, och lite mer på hur det går?

Lotta Borg Skoglund
Docent i Klinisk Neurovetenskap

24:7 – fokusera på hur det går, inte hur du mår

Om vi skaffar oss en uppfattning om hur varje barn och ungdom ligger till på sin 24:7, då får vi större möjlighet att överblicka och ringa in sårbara områden. Men vi får också ett bra underlag för att sätta upp individuella mål, och göra en tydlig utvärdering över tid.

Ett bra förhållningssätt när man jobbar med 24:7 är att fokusera på hur det går, inte hur man mår. Med det här vill vi inte säga att det är oviktigt hur någon mår, tvärt om, Problemet är bara att det är svårt att mäta och följa upp hur någon mår. Eftersom det finns ganska tydliga förutsättningar och villkor som avgör hur man mår, så är det förmodligare enklare att fokusera på dessa.

Vi börjar därför med att gå igenom de 3 huvudkategoriernas respektive delar.

2.  Människan

Riktning, resurser & mening

Alla människor, oavsett om vi har en diagnos eller inte har vissa basala behov som måste vara mötta för att vi ska kunna leva ett rikt och värdigt liv.  Du och alla andra behöver:

·Ett socialt sammanhang där någon känner dig, där du är trygg att uttrycka vad du tänker och känner utan att bli dömd.

·En känsla av att vara del av något större än dig själv, där det du gör har mening, du har de redskap som behövs för att möta livets utmaningar och där du får bidra till gemenskapen.

4.  Hjärnan

Din hjärna processar information hela tiden och alla människor har mer eller mindre lätt för att:

Överblicka (planera, organisera, strukturera och prioritera)

Reglera (känslor, energi, aktivitet, sömn/vakenhet och aptit)

Filtrera (sortera och sålla bort ovidkommande information från omgivningen och kroppen).

Växla (komma i gång med, sluta eller avbryta saker, testa nytt när det du gör inte fungerar längre, få stopp på ältande tankar).

De här förmågorna kallas ibland för ”exekutiva funktioner”, och styrs framför allt i pannloberna.

Hur tar vi då reda på hur en unik individs exekutiva funktioner fungerar? Det finns psykologiska tester som mäter våra exekutiva funktioner, men det är långt ifrån nödvändigt i de flesta fallen. Återigen kommer vi långt bara genom att vara observanta och lyhörda. I bilden nedan ger vi några exempel på hur utmaningar kopplade till exekutiva funktioner kan se ut i praktiken.

Det finns många fler exempel för respektive funktion, och det är såklart minst lika viktigt att uppmärksamma styrkor i dessa områden. Först när vi förstår barnets individuella kognitiva förutsättningar kan vi arbeta med börja hitta de rätta anpassningarna. Det kan röra sig om att avskärma synintryck, att ge någon lite extra uppmärksamhet vid rätt tillfällen, eller bara några bekräftande ord som träffar rätt.

7. Livet

Trots att de flesta barn och ungdomar idag vet ganska mycket om hur viktigt det är att sköta om hjärnan och kroppen, kan det ändå vara svårt att skapa och upprätthålla rutiner. Men basen till all kroppslig och psykisk hälsa är rutiner för följande 7 faktorer.

247 – En modell för psykisk hälsa

När vi inte förstår varför ett barn mår dåligt är risken stor att vi drabbas av känslor av otillräcklighet. Vi blir kanske oroliga, otåliga och frustrerade. Då är det lätt att vi hakar upp oss på en enskild sak, något vi kan peka ut som orsak till problemen. Du kanske känner igen resonemang som: ”Det är mobiltelefonens fel!”, eller ”skolpersonalen har fel inställning!”.

Men det finns inga enkla lösningar eftersom alla hjärnor är olika, och kroppen och själen hänger ihop. Vissa av oss kommer födas med ett känsligare belöningssystem och kommer påverkas mer av miljöfaktorer som till exempel stillasittande och skärmar, onyttig kost, dålig sömn eller stress i hem och skola. 24:7 modellen är en bra utgångspunkt för precisionshälsa, som är helt centralt i allt arbete på Smart Psykiatri. 

Hur ska vi göra det här – på riktigt?

247 är ingen manual, det är snarare ett förhållningssätt, ett sätt att sortera i huvudet och i verkligheten. Varje gång man ställs inför en ny situation, eller när man inte vet hur man ska ta nästa steg, kan man återkomma till modellen och söka sig igenom de olika faktorerna.

På så sätt uppdaterar man den  hela tiden den individuella ”kartan”, och kan ringa in vilka utmaningar och styrkor som är aktuella just nu.

Ett bra första steg är att hålla sig till de tre huvudkategorierna. Är vii tvåan, fyran, eller sjuan? Med tiden börjar man se modellen framför sig och kan reflektera fritt kring de olika delarna, hur de relaterar till varandra och det aktuella problemet (det vi redan gått igenom om inlärning: koncentration, reflektion och repetetion…)

Oftast hittar man någon eller några faktorer som verkar utgöra ett faktiskt problem, och som man kan göra något åt. Det är i alla fall vår erfarenhet!

Glöm inte att lyssna på barnet eller tonåringen du har framför dig, de är de främsta experterna på sig själva!