“Det kommer att smälla”

Inledning

Nedan följer ett case av ett flertal som har tagits fram för lektionsmaterialet. Samtliga case är fiktiva och alla namn är påhittade, men casen har skrivits utifrån verkliga rättsfall särskilt i fråga om händelseförloppen. Detta för att ge en så tydlig bild som möjligt av hur de olika lagrummen har tolkats tidigare. De verkliga rättsfallen är refererade i svaren. I casen förekommer ord, uttryck och beskrivningar av situationer som kan upplevas som obehagliga, kränkande eller på annat sätt jobbiga för eleven (t. ex. om det finns en känsla av igenkänning). Det är därför viktigt att du som vuxen läser igenom casen i förväg. Vår rekommendation är att arbetet med modulen genomförs i samarbete med elevhälsan, och planeras så att det inte sker precis innan en helg eller ett lov.

Genomförande

• Använd de inledande texterna ur lärarhandledningen som introduktion
• Gå igenom caset i helgrupp
• Dela in gruppen i mindre grupper och låt grupperna lösa casen antingen genom att diskutera utifrån de frågor som följer efter varje case, eller genom att besvara den övergripande frågan “Har någon begått ett brott här?” och applicera den juridiska metoden (i lärarhandledningen).
• Avsluta i helklass, antingen genom att gå igenom lösningskommentaren eller genom att diskutera frågorna mer öppet.

Case: ”Det kommer att smälla”

Chris sitter hemma och pluggar inför ett stort prov som han ska skriva om två dagar. Det känns jobbigt, Chris har inte hunnit plugga. Chris tar en paus och scrollar på TikTok, där han får upp en video från en person som tipsar om hur man slipper undan från prov. Förslaget är att lägga ut på sin story att det “kommer att smälla” på skolan samma dag som provet är, och att när skolan har stängt ner lägga ut en bild på konfettikanoner, som det som skulle “smälla”. Chris vet att det är flera i klassen som inte har pluggat till provet, och att de nog skulle vara med på skämtet och inte avslöja för skolans personal att det inte är allvarligt menat. Chris är lite förvånad över att ingen annan redan har lagt ut en story, tipsvideon på TikTok har ju blivit viral.

Chris lägger ut storyn och går och lägger sig. Han vaknar till ett meddelande från en kompis som är oroad för vad Chris menar ska “smälla”. Därefter knackar det hårt på dörren. Det är polisen som står utanför.

Diskussionsfrågor

• Har någon begått ett brott här?
• Hur tror du att någon som inte vet om Chris avsikt hade tolkat storyn om att det “kommer att smälla” på skolan?
• Spelar det någon roll att Chris “skämtade” och  inte menade att det “skulle smälla” mer än med konfettikanoner?

Kommentar

De brott som förmodligen är aktuella i detta fall är olaga hot enligt 4 kap. 5 § eller falskt larm enligt 16 kap. 15 § brottsbalken. För att det ska vara ett olaga hot ska man ha “hotat någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet”. Det betyder att Chris story ska ha gått att tolka som att han hotade att genomföra ett brott, i syfte att skrämma andra människor allvarligt. När Chris skriver att det “kommer att smälla” är det tänkbart att det tolkas som att en bomb kommer att utlösas på skolan. Det finns indikationer på att Chris förstår detta, eftersom att det är en metod som Chris tar till för att skolan ska stängas ner och han ska slippa skriva provet.

Högsta domstolen har tidigare beskrivit gränsen för allvarligt menade hot. “Om det är uppenbart för den hotade att hotet inte är allvarligt menat, t.ex. genom dennes närmare kännedom om att den som hotar skämtar, är det dock inte fråga om ett olaga hot i bestämmelsens mening.” Chris tror att flera av hans klasskompisar kommer att förstå skämtet direkt eftersom tipsvideon har blivit viral på TikTok, Chris hoppas bara att de spelar med inför skolans personal. Chris tar här en stor risk, när han antar att kompisarna kommer att förstå att det inte är allvarligt menat, men oavsett det är han medveten om att skolans personal inte skulle förstå. Tvärtom ger han indirekt uttryck för att han hoppas på att de inte förstår, och ställer in provet.

Den 12 juni 2020 beslutade Högsta domstolen att en gymnasieelev som hade lagt ut en “story” på Snapchat hade gjort sig skyldig till brottet olaga hot. Storyinlägget innehöll en text som eleven hade översatt till ryska, och som på svenska löd: “På torsdag kommer jag till skolan och skjuta alla. De som överlever skador, kommer jag långsamt skära ned med en kniv. Jag hatar horor!” Storyinlägget kunde ses av elevens cirka 50 vänner på Snapchat, och några av dessa, även dem elever på gymnasiet, spred översättningen vidare till ett flertal elever och personal på skolan.

I målet aktualiseras framför allt frågan om ett hotfullt uttalande som har riktats mot alla på en viss skola, ca 2 500 personer, kan anses utgöra ett hot mot ”någon annan” i den mening som avses i brottsbalkens bestämmelse om olaga hot. Precis som i Chris fall hade ingen enskild person identifierats i storyn. Högsta domstolen ansåg i målet från 2020 att det ändå kunde anses vara så avgränsat att det utgjorde ett olaga hot. Om det inte är att se som så avgränsat kan det istället röra sig om ett falskt larm enligt brottsbalkens 16 kap. 15 §. För att det ska röra sig om ett falskt larm ska Chris ha lämnat en “oriktig uppgift” om att det är fara för människors liv, hälsa, eller för omfattande förstörelse av egendom, och att det lett till en “onödig säkerhetsåtgärd”, exempelvis att polis tillkallas.

Surfa vidare

Arbeta gärna vidare med något av de andra casen i modulen Lag och rätt på nätet.

Koppling till läroplanen

Alla Lajkas utbildningar och lektioner är framtagna med grund i läroplanerna, Lgr22 och LGY11 (reviderad 2021 och 2022), barnkonventionen och de Globala målen. Nedan kan du läsa mer om kopplingen till den aktuella lektionen.

Syftet med lektionsmaterialet är att, med utgångspunkt i de inledande delarna i läroplanerna för grundskolan (Lgr22) och gymnasieskolan (LGY11 (reviderad 2021 och 2022)) samt kursplanerna för samhällskunskap, privatjuridik och rätten och samhället, bidra med perspektiv på hur lagen tillämpas i den digitala miljön.

Ur läroplanens (Lgr 22) inledande kapitel:

“Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,”

Centralt innehåll samhällskunskap åk 7-9

• Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exem­pel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Möjliga orsaker till och konsekvenser av olika typer av kriminalitet, till exempel korruption, våldsbrott, sexualbrott och hedersrelaterat våld och förtryck.

Ur läroplanens (LGY11, reviderad 2021 och 2022) inledande kapitel:

Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet.

Skolans mål är att varje elev

• kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rät­tigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde samt deras kroppsliga och personliga integritet,
• tar avstånd från att människor utsätts för våld, förtryck, diskrimine­ring och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa männi­skor,

Centralt innehåll samhällskunskap 1a1 + 1a2

• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Centralt innehåll samhällskunskap 1b

• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Centralt innehåll Privatjuridik

• Konstitutionell rätt samt straffrätt och processrätt. En översikt över de svenska grundlagarna och deras förhållande till EU-rätt och internationell rätt. En översikt över regler som rör brott och straff samt det svenska rättegångsväsendet.

Centralt innehåll Rätten och samhället

• Konstitutionell rätt: Sveriges grundlagar med särskild betoning på offentlighetsprincipen och skyddet för mänskliga fri- och rättigheter.
• Straffrätt: regler som rör brott och straff samt straffrättsliga ideologier.
• Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang.
• Sambandet mellan etik och moral i samhället, lagstiftning och tolkning av lagar.