Nätet och demokratin: Näthat

I den här lektionen får eleverna prata om en film som handlar om kopplingen mellan demokratin, nätet och näthat.

Lektionsmaterialet är framtaget tillsammans med Emelie Hahn, flerfaldigt prisad förstelärare, författare och leg. lärare i SO. Emelie är lärare på Gränbyskolan i Uppsala kommun.

Inledning

Möjligheten att skapa innehåll, kommentera, berätta sin story och nå ut till många människor på ett fåtal sekunder, utan att ”behöva” träffa dem är något som gör att nätet kan få stor betydelse för och påverkan på demokratin. Sociala medier möjliggör för många fler att göra sin röst hörd, än vad tidningar, radio och TV har möjlighet till.

I Sverige har vi ett starkt grundlagsskydd för yttrandefriheten, både på och utanför nätet. Även om det inte finns juridiska hinder är det många som vittnar om att det finns andra orsaker som hindrar från vilja uttrycka sin åsikt offentligt:

Enligt en rapport från MUCF, om ungas utsatthet, undviker åtta av tio ungdomar i någon mån att ta ställning, på grund av ett upplevt hårt samtalsklimat och risk att utsättas för näthat. När unga svarar på vad näthatet framförallt handlar om, är det exempelvis 51 procent som pekar på att det är kopplat till etnicitet eller diskriminering.

Brottsoffermyndigheten pekar på en undersökning där närmare 80 procent av de som tidigare har utsatts för näthat anpassar hur man uttrycker sig, eller rent av avstår från att dela med sig, på grund av risken att utsättas igen.

Genomförande

• Inled genom att titta på filmen “Vi ska inte behöva begränsa alla i ett samhälle på grund av hur några beter sig.”
• Fånga in spontana reflektioner genom att ställa frågan: Känner ni igen er i något av det som sades i filmerna?
• Utgå från yttrandefriheten å ena sidan, och risken för självcensur å andra sidan för att diskutera hur dessa faktorer påverkar demokratin.

Diskussionsfrågor

• Finns det fler exempel på hur samtalsklimatet på nätet påverkar oss än de som tas upp i filmerna?
• Filmens titel är “Vi ska inte behöva begränsa alla i ett samhälle på grund av hur några beter sig”, något som Monia säger. Vilken typ av begränsningar tror du att Monia syftar på?
• Elias säger: “När vi använder sociala medier som opinionsbildande plattformar, så är det viktigt att se till självcensuren bland oss unga.” Varför tror du att det är viktigt?
• Åtta av tio ungdomar undviker att ta ställning på grund av näthat, vilka orsaker kan det finnas till att det är så?
• Vad kan du göra för att motverka näthatet?
• Finns det situationer där du känner ett ansvar för att uttrycka din åsikt, eller på annat sätt reagera på något du ser i sociala medier?
• Kevin säger att han tycker att plattformsföretagen borde ha mer uppsikt och blockera om någon skriver en hatkommentar. Håller du med? Varför/varför inte?
• Spelar det någon roll hur många följare man har när det kommer till ansvar? Har man ett större ansvar om man har många följare? Varför/ varför inte?
• Hur ser du på din roll i demokratin?
• Vad behöver man fundera över när man använder nätet för att uttrycka sina åsikter?
• Är det lätt eller svårt att komma ihåg att tänka på de sakerna när du exempelvis ska dela något vidare? Varför tror du att det är så?
• Vad krävs för att sociala medier ska bli demokratiska plattformar i fråga om samtalsklimatet?

Film

Avslutning

Nätet har uppenbara fördelar för demokratin; vi kan nå många snabbt, utan att det krävs att vi samlas på en fysisk plats för att diskutera något. Men, vi kan bara maximera nätets funktioner och fördelar om det där råder ett samtalsklimat där alla människor känner att de vågar ta plats.

Det är ett hot mot vår demokrati, om vi avstår från att uttrycka oss på grund av att vi kan bli utsatta för hot eller hat. För, oavsett hur många följare vi har, sitter var och en av oss på viktiga perspektiv, tankar och idéer.

Om du någon gång funderar över vilken din roll i demokratin är, fundera då över vad du vet och vad som påverkar hur ditt liv ser ut. Vad vet du mer om än majoriteten av alla andra människor i Sverige? I Europa? I världen? Det är precis därför du behövs i det demokratiska samtalet. Det är viktigt att vi alla bidrar till en stark demokrati, där var och en vågar lyfta sitt perspektiv. För annars får vi släppa den bollen till någon som inte vet, eller som rent av vill förstöra för andra människor. Helt plötsligt bestämmer bara vuxna om barns rättigheter, eller så får antidemokratiska krafter gå oemotsagda. Inbilla dig inget annat. Du behövs.

Koppling till läroplanen

Syftet med lektionsmaterialet är att, med utgångspunkt i de inledande delarna i läroplanerna för grund- respektive gymnasieskolan (Lgr22 och Lgy11), samt kursplanerna för samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk i årskurs-7-9 och samhällskunskap 1, svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasieskolan, bidra med diskussionsfrågor och arbetssätt som kan kopplas till flera olika “case” och arbetsområden. 

Ur läroplanens (Lgr22) inledande kapitel:

“Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.”

Centralt innehåll samhällskunskap, årskurs 7-9:

• Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
• Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Centralt innehåll i svenska, årskurs 7-9:

• Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.
• Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Centralt innehåll i svenska som andraspråk, årskurs 7-9:

• Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument. Användning av sambandsord för att jämföra, motivera, exemplifiera och problematisera.
• Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Ur läroplanens (Lgy11) inledande kapitel:

“Skolan har uppgiften att förmedla och förankra grundläggande värden, främja elevernas lärande och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av. Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.”

Centralt innehåll samhällskunskap 1, gymnasieskolan:

• Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.

Centralt innehåll för svenska 1, gymnasieskolan:

• Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.

Centralt innehåll i svenska som andraspråk 1, gymnasieskolan:

• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal och diskussioner. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till ämne, syfte, situation och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument. 

Läs mer

Vilken roll spelade sociala medier under dessa händelser?

• Den 17 december 2010 tände Mohammed Bouazizi eld på sig själv i protest mot att den tunisiska polisen beslagtagit de varor och den vagn han livnärde sig på att sälja grönsaker från. Mohammeds protest blev starten på en serie demonstrationer, både i Tunisien och i flera andra arabiska länder, under det som kom att kallas ”den arabiska våren.”
• I juli 2013 friades George Zimmerman i rättegången där han stod anklagad för att ha skjutit sjuttonårige Trayvon Martin till döds. Strax därefter började hashtaggen #BlackLivesMatter användas i sociala medier.
• Den 15 oktober 2017 bad Alyssa Milano alla kvinnor som någon gång blivit sexuellt ofredade att svara på hennes tweet med orden “me too.”
• I augusti 2018 påbörjade då 15-åriga Greta Thunberg en skolstrejk, genom att sitta utanför Sveriges riksdag och kräva tydliga åtgärder för klimatet. Till en början var Greta själv, men allt eftersom fler anslöt skapades hashtaggen #FridaysForFuture för att uppmana till en global skolstrejk för klimatet.
• Den 6 januari 2021 stormade anhängare till den då sittande amerikanske presidenten Donald Trump den amerikanska kongressbyggnaden, Kapitolium.
• Den 24 februari 2022 invaderade ryska militära trupper Ukraina, efter att president Vladimir Putin utlyst en “särskild militär operation” och erkänt utbrytarrepublikerna Lugansk och Donetsk.
• I september 2022 greps 22-åriga Mahsa Amini av den iranska sedlighetspolisen för att hennes hijab, huvudsjal, inte skulle ha täckt hennes hår tillräckligt. Enligt vittnesmål misshandlades Mahsa svårt, och hon avled på ett sjukhus i Teheran fem dagar efter händelsen.