Bilden på Snapchat

Inledning

Nedan följer ett case av ett flertal som har tagits fram för lektionsmaterialet. Samtliga case är fiktiva och alla namn är påhittade, men casen har skrivits utifrån verkliga rättsfall särskilt i fråga om händelseförloppen. Detta för att ge en så tydlig bild som möjligt av hur de olika lagrummen har tolkats tidigare. De verkliga rättsfallen är refererade i svaren. I casen förekommer ord, uttryck och beskrivningar av situationer som kan upplevas som obehagliga, kränkande eller på annat sätt jobbiga för eleven (t. ex. om det finns en känsla av igenkänning). Det är därför viktigt att du som vuxen läser igenom casen i förväg. Vår rekommendation är att arbetet med modulen genomförs i samarbete med elevhälsan, och planeras så att det inte sker precis innan en helg eller ett lov.

Genomförande

• Använd de inledande texterna ur lärarhandledningen som introduktion
• Gå igenom caset i helgrupp
• Dela in gruppen i mindre grupper och låt grupperna lösa casen antingen genom att diskutera utifrån de frågor som följer efter varje case, eller genom att besvara den övergripande frågan “Har någon begått ett brott här?” och applicera den juridiska metoden (i lärarhandledningen).
• Avsluta i helklass, antingen genom att gå igenom lösningskommentaren eller genom att diskutera frågorna mer öppet.

Case: Bilden på Snapchat

Anja sitter hemma efter skolan och scrollar på sin telefon. Plötsligt kommer en notis från Snapchat. En för Anja okänd person har lagt till henne. Anja tycker det känns lite konstigt, men vill inte vara taskig och lägger till personen tillbaka. Så fort Anja accepterat skickar personen en bild på sitt könsorgan. Anja blir ställd och tycker att det känns jobbigt, men hon kommer ihåg att de har pratat om nakenbilder i skolan. Anja går direkt till sin förälder och visar bilden. Anjas förälder tar ett foto på bilden med sin telefon.

Diskussionsfrågor

• Har någon begått ett brott här?
• Spelar det någon roll att Anja har accepterat vänförfrågan?
• Anja kommer ihåg viktig information som hen har fått i skolan. Varför är det viktigt att Anja visar för sin förälder, och att föräldern fotograferar bilden?
• Vem kan du vända dig till om något liknande hade hänt dig?

Kommentar

Det brott som i första hand är aktuellt i detta fall är sexuellt ofredande enligt brottsbalken 6 kap. 10 § andra stycket, alternativt sexuellt ofredande mot barn (beroende på hur gammal Anja är). För att det ska röra sig om ett sexuellt ofredande ska en person “blotta sig för någon annan på ett sätt som är ägnat att väcka obehag” alternativt “genom ord eller handlande ofreda en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet”.

Något som är viktigt att undersöka i sammanhanget är om samtycke har funnits. Samtycke betyder att två personer är överens om något, och i det här fallet att två personer samtycker till någon form av sexuell handling. Om samtycke inte finns, och en person skickar en bild t. ex. på sitt könsorgan, är det ett sexuellt ofredande. Om samtycke däremot finns, och båda personer vill, är det inte olagligt att skicka samma typ av bilder till varandra. OBS! För att kunna ge sitt samtycke till någon form av sexuell handling måste man ha fyllt 15 år.

Så här skriver Falu tingsrätt i en dom från 2020^[1], där en person hade skickat en bild på sitt könsorgan till en annan person som inte ville ha bilden: “Till en början konstaterar tingsrätten att aktuella meddelanden och bilden som [den tilltalade] skickat till [målsäganden] och som omfattas av åtalet är av sådan sexuell karaktär att de i och för sig objektivt sätt skulle kunna utgöra ett sexuellt ofredande. Det är dock inte brottsligt att skicka meddelanden eller bilder av sexuell karaktär till en person som samtycker till detta. Det förutsätter att personen är över 15 år…”

Anja har godkänt vänförfrågan, men har för den sakens skull inte samtyckt till att få en bild på ett könsorgan skickat till sig. Att acceptera en vänförfrågan kan inte ses som att man godkänner att få alla typer av bilder eller meddelanden skickat till sig. Det går därför inte att säga att det finns samtycke till den sexuella handlingen, och det spelar ingen roll att Anja har godkänt vänförfrågan.

När Anja berättar för sin förälder som bilden, och när föräldern fotograferar av bilden, kan det utgöra bevis i en eventuell rättegång mot personen som skickat bilden. Om du vill lära dig mer om digitala bevis kan du läsa mer på Näthatshjälpen. Att Anja berättar för sin förälder är också bra för att föräldern då kan lyssna, trösta och hjälpa till när Anja känner att det är jobbigt.

Det finns många vuxna personer att vända sig till om något liknande skulle hända på nätet. Du kan exempelvis vända dig till en förälder, en vuxen släkting, rektor, lärare, skolkurator eller idrottsledare. Du kan också ta kontakt med någon av de organisationer som vi har listat här.

---

^[1] Falu tingsrätt, målnummer B 2244-19, 13 maj 2020.

EXTRA: Åklagarmyndighetens kommentar

Stort tack till Åklagarmyndigheten som har bidragit med en kommentar till detta case. Läs mer om hur åklagare arbetar, och bevisning, nedan.

När man som åklagare får ett ärende på sitt bord ska man börja med att fråga sig om det som hänt utgör ett brott.

Att skicka en bild på sitt nakna könsorgan till någon som inte bett om det är typiskt sett ett sexuellt ofredande. Av omständigheterna i detta case framgår att Anja varken bett om bilden eller på annat sätt gått med på att få denna skickad till sig.

Om Anja är under 15 år, och personen som skickade bilden antingen kände till Anjas ålder eller var oaktsam i förhållande till åldern, rör det sig istället om brottet sexuellt ofredande mot barn, som är lite mer allvarligt. Att vara oaktsam betyder förenklat att man varit slarvig eller oförsiktig kring något, t.ex. gällande att ta reda på en persons ålder.

När man kommit fram till att det verkar röra sig om ett brott behöver man utreda om det finns någon bevisning som stödjer Anjas uppgifter om vad hon har blivit utsatt för, men också om det går att utreda vem som begått gärningen, dvs. vem som är gärningsperson.

Av omständigheterna framgår att det finns bevisning. Dels har en av Anjas föräldrar sett bilden och hört Anja berätta om vad som har hänt och dels har föräldern fotograferat bilden. Som åklagare hade man bett polisen att hålla förhör, både med Anja och Anjas förälder. Man hade också bett polisen hämta in fotografiet som föräldern tagit.

För att ta reda på vem som skickat bilden kan användarnamnet på Snapchat vara till hjälp. Syns användarnamnet på fotografiet är det bra. Polisen kan då vända sig till Snapchat och be om så kallade ”abonnentuppgifter” för användaren (t.ex. IP-adresser som använts vid inloggning eller e-postadress, telefonnummer m.m. som använts vid skapandet av Snapchat-kontot). Hur mycket information polis och åklagare kan få och hur enkelt det är att få informationen beror ofta på vilket företag det rör sig om. Förhoppningsvis kan denna information leda till att man kan ta reda på vem som skickat bilden och hålla förhör med denne.

Angående fotograferandet från föräldern:

Att fotografera den skickade bilden för att säkra bevisning och ge till polisen är inget brott. Fotografier och/eller skärmdumpar av användarnamn och chattkonversationer är ofta av stor betydelse i denna typ av utredningar.  Om man däremot sprider bilden vidare på t.ex. sociala medier kan man dock själv göra sig skyldig till brott, t.ex. olaga integritetsintrång eller förtal, beroende på omständigheterna.

Surfa vidare

Arbeta gärna vidare med något av de andra casen i modulen Lag och rätt på nätet.

Koppling till läroplanen

Alla Lajkas utbildningar och lektioner är framtagna med grund i läroplanerna, Lgr22 och LGY11 (reviderad 2021 och 2022), barnkonventionen och de Globala målen. Nedan kan du läsa mer om kopplingen till den aktuella lektionen.

Syftet med lektionsmaterialet är att, med utgångspunkt i de inledande delarna i läroplanerna för grundskolan (Lgr22) och gymnasieskolan (LGY11 (reviderad 2021 och 2022)) samt kursplanerna för samhällskunskap, privatjuridik och rätten och samhället, bidra med perspektiv på hur lagen tillämpas i den digitala miljön.

Ur läroplanens (Lgr 22) inledande kapitel:

“Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,”

Centralt innehåll samhällskunskap åk 7-9

• Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exem­pel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Möjliga orsaker till och konsekvenser av olika typer av kriminalitet, till exempel korruption, våldsbrott, sexualbrott och hedersrelaterat våld och förtryck.

Ur läroplanens (LGY11, reviderad 2021 och 2022) inledande kapitel:

Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet.

Skolans mål är att varje elev

• kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rät­tigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde samt deras kroppsliga och personliga integritet,
• tar avstånd från att människor utsätts för våld, förtryck, diskrimine­ring och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa männi­skor,

Centralt innehåll samhällskunskap 1a1 + 1a2

• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Centralt innehåll samhällskunskap 1b

• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Centralt innehåll Privatjuridik

• Konstitutionell rätt samt straffrätt och processrätt. En översikt över de svenska grundlagarna och deras förhållande till EU-rätt och internationell rätt. En översikt över regler som rör brott och straff samt det svenska rättegångsväsendet.

Centralt innehåll Rätten och samhället

• Konstitutionell rätt: Sveriges grundlagar med särskild betoning på offentlighetsprincipen och skyddet för mänskliga fri- och rättigheter.
• Straffrätt: regler som rör brott och straff samt straffrättsliga ideologier.
• Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang.
• Sambandet mellan etik och moral i samhället, lagstiftning och tolkning av lagar.