TikTok-kommentaren

Inledning

Nedan följer ett case av ett flertal som har tagits fram för lektionsmaterialet. Samtliga case är fiktiva och alla namn är påhittade, men casen har skrivits utifrån verkliga rättsfall särskilt i fråga om händelseförloppen. Detta för att ge en så tydlig bild som möjligt av hur de olika lagrummen har tolkats tidigare. De verkliga rättsfallen är refererade i svaren. I casen förekommer ord, uttryck och beskrivningar av situationer som kan upplevas som obehagliga, kränkande eller på annat sätt jobbiga för eleven (t. ex. om det finns en känsla av igenkänning). Det är därför viktigt att du som vuxen läser igenom casen i förväg. Vår rekommendation är att arbetet med modulen genomförs i samarbete med elevhälsan, och planeras så att det inte sker precis innan en helg eller ett lov.

Genomförande

• Använd de inledande texterna ur lärarhandledningen som introduktion
• Gå igenom caset i helgrupp
• Dela in gruppen i mindre grupper och låt grupperna lösa casen antingen genom att diskutera utifrån de frågor som följer efter varje case, eller genom att besvara den övergripande frågan “Har någon begått ett brott här?” och applicera den juridiska metoden (i lärarhandledningen).
• Avsluta i helklass, antingen genom att gå igenom lösningskommentaren eller genom att diskutera frågorna mer öppet.

Case: TikTok-kommentaren

Ellis skrollar på TikTok när hen ser ett inlägg från en nyhetsredaktion. Inlägget handlar om en man som misstänks för att ha misshandlat en annan person. Baserat på bilden i artikeln uppfattar Ellis det som att mannen är muslim. Ellis blir arg över det hen läser och börjar skriva en kommentar under inlägget: “Alla muslimer är kriminella. Han slår säkert sina barn också”. Ellis delar kommentaren under nyhetsredaktionens inlägg.

Diskussionsfrågor

• Har någon begått ett brott här?
• Spelar det någon roll hur många som ser kommentaren?
• Om du såg en liknande kommentar, hur hade du agerat?

Kommentar

Det finns flera brott som kan vara aktuella i detta fall, men då framförallt förtal (brottsbalken 5 kap. 1 §) och hets mot folkgrupp (16 kap. 8 §). Argumentet för att det skulle röra sig om förtal bygger framförallt på att Ellis uttrycker att mannen som inlägget handlar om “säkert slår sina barn också”. Att slå barn (eller andra personer) är olagligt sedan 1957, och kan ses som en uppgift om att personen är både brottslig och klandervärd i sitt levnadssätt. För att förtal ska vara aktuellt krävs att uppgiften har lämnats, något som i det här fallet har uppfyllts eftersom kommentaren har publicerats i ett offentligt forum. Att utpeka någon som brottslig eller klandervärd kan vara lagligt, t. ex. om uppgiften är sann, men Ellis uttrycker en spekulation i detta fall.

Det är tänkbart att kommentaren bedöms som hets mot folkgrupp också. Hets mot folkgrupp omfattar typiskt sett kommentarer som riktas mot en grupp, exempelvis en religiös grupp, snarare än en enskild person, men Högsta domstolen har i ett tidigare fall bedömt att en kommentar som skrivs om ett inlägg om en specifik person kan vara hets mot folkgrupp, om man i kommentaren utpekar en specifik grupp och beskriver dem nedsättande.

Läs mer om fallet här:

Den 21 december 2020 beslutade Högsta domstolen att en man som skrivit “äckliga muslimjävel” i kommentarsfältet under en artikel som länkats i en Facebookgrupp hade gjort sig skyldig till brottet hets mot folkgrupp. Den länkade artikeln handlade om en person av utländsk härkomst som påstods ha begått en hedersrelaterad våldtäkt. Mannen som hade skrivit kommentaren dömdes för hets mot folkgrupp eftersom:

1. Mannen hade spridit uppgifter till fler än ett fåtal personer.
2. Högsta domstolen ansåg att kommentaren måste tolkas som att den dömde mannen menade att personen i artikelns påstådda brott var direkt kopplat till dennes förmodade religiösa övertygelse som muslim. Högsta domstolen skriver “[k]ommentaren förmedlade därmed ett nedsättande budskap om att muslimer i allmänhet är benägna att begå en viss typ av allvarliga brott” och att kommentaren även i övrigt gav “tveklöst uttryck för missaktning av gruppen muslimer i den mening som avses i bestämmelsen om hets mot folkgrupp”.
3. Kommentaren inte ansågs riktad endast mot personen i artikeln.
4. Kommentaren ansågs utgöra ett “kränkande värdeomdöme som helt klart överskred gränsen för saklig kritik och debatt”

Högsta domstolen noterade också särskilt att mannen, genom att lägga ut sin kommentar på nätet, gjorde den tillgänglig för en obestämd krets personer, och att det inte spelar någon roll hur många personer som faktiskt tog del av kommentaren.

Surfa vidare

Arbeta gärna vidare med något av de andra casen i modulen Lag och rätt på nätet.

Koppling till läroplanen

Alla Lajkas utbildningar och lektioner är framtagna med grund i läroplanerna, Lgr22 och LGY11 (reviderad 2021 och 2022), barnkonventionen och de Globala målen. Nedan kan du läsa mer om kopplingen till den aktuella lektionen.

Syftet med lektionsmaterialet är att, med utgångspunkt i de inledande delarna i läroplanerna för grundskolan (Lgr22) och gymnasieskolan (LGY11 (reviderad 2021 och 2022)) samt kursplanerna för samhällskunskap, privatjuridik och rätten och samhället, bidra med perspektiv på hur lagen tillämpas i den digitala miljön.

Ur läroplanens (Lgr 22) inledande kapitel:

“Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,”

Centralt innehåll samhällskunskap åk 7-9

• Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exem­pel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Möjliga orsaker till och konsekvenser av olika typer av kriminalitet, till exempel korruption, våldsbrott, sexualbrott och hedersrelaterat våld och förtryck.

Ur läroplanens (LGY11, reviderad 2021 och 2022) inledande kapitel:

Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet.

Skolans mål är att varje elev

• kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rät­tigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde samt deras kroppsliga och personliga integritet,
• tar avstånd från att människor utsätts för våld, förtryck, diskrimine­ring och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa männi­skor,

Centralt innehåll samhällskunskap 1a1 + 1a2

• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Centralt innehåll samhällskunskap 1b

• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Centralt innehåll Privatjuridik

• Konstitutionell rätt samt straffrätt och processrätt. En översikt över de svenska grundlagarna och deras förhållande till EU-rätt och internationell rätt. En översikt över regler som rör brott och straff samt det svenska rättegångsväsendet.

Centralt innehåll Rätten och samhället

• Konstitutionell rätt: Sveriges grundlagar med särskild betoning på offentlighetsprincipen och skyddet för mänskliga fri- och rättigheter.
• Straffrätt: regler som rör brott och straff samt straffrättsliga ideologier.
• Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang.
• Sambandet mellan etik och moral i samhället, lagstiftning och tolkning av lagar.