Från Hat Till Hopp
Innehåll
-
40-60 minuter.
-
Lämplig för samarbete med elevhälsan.
-
I övningen får eleverna reflektera kring ungas utsatthet på nätet med fokus på HBTQI+
Denna modul är ett samarbete mellan Prinsparets stiftelse och Regnbågsfonden och är en utbildningsmodulen på temat HBTQI+ -ungas utsatthet på nätet. Målet med modulen är att ge dig som lärare verktyg för att känna dig trygg att arbeta med, diskutera, och skapa större förståelse för unga HBTQI+ -personer och den utsatthet de står inför online – för att i förlängningen bidra till att utsattheten minskar och förståelsen för allas olikheter och rätt att finnas ökar. Genom detta initiativ hoppas vi skapa en mer inkluderande miljö där alla ungdomar, oavsett identitet eller uttryck, kan känna sig trygga och accepterade.
Läs mer om Regnbågsfonden och deras arbete HÄR
Inledning
HBTQI+ -ungdomar är en grupp som är särskilt utsatta på nätet. Enligt undersökningar och forskning som gjorts av olika aktörer som bland annat MUCF och Folkhälsomyndigheten upplever många unga HBTQI+-personer hot, trakasserier och kränkningar i digitala miljöer, vilket kan ha allvarliga konsekvenser för deras psykiska hälsa och välmående.
Unga HBTQI+ -personer upplever generellt sett sämre hälsa än jämnåriga heterosexuella eller cispersoner, framför allt på grund av ökad utsatthet för diskriminering, våld och hot. En fjärdedel av unga homosexuella och bisexuella kvinnor mellan 16–29 år har försökt ta sitt liv, vilket är tre gånger högre än för heterosexuella kvinnor. Unga HBTQI+ -personer möter också bristande rättigheter och negativt bemötande från samhällets institutioner, särskilt utanför storstäderna. Det framhålls att specifika mötesplatser och en inkluderande skolmiljö är avgörande för att främja deras hälsa och trygghet.
Rapporterna visar att denna grupp inte bara möter hatbrott på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet, utan att de även i högre grad drabbas av mobbning och utfrysning på sociala plattformar. Detta förstärker känslan av utanförskap och sårbarhet, och försvårar deras möjligheter att känna sig trygga och accepterade online.
Genomförande
- Inled lektionen genom att arbeta med begreppen nedan. Begreppen kan projiceras, alternativt skrivas ut och ges till eleverna vid lektionens inledning. Vilka begrepp känner eleverna till? Arbeta exempelvis enligt metoden EPA (Enskilt Par Alla), innan ni gemensamt går igenom begreppens förklaringar.
- Titta på filmen.
- Se tips på metoder att använda vid samtal och diskussion om HBTQI+ och filmen.
- Arbeta med fakta- och diskussionsfrågorna.
Observera!
När du arbetar med filmen och det tillhörande materialet är det viktigt att du känner av gruppens så väl som olika individers reaktioner. Det är av yttersta vikt att elever som behöver det erbjuds samtal, hjälp och stöd, samt att det är nolltolerans mot alla eventuella kränkande kommentarer. Elever i behov kan också hänvisas vidare till exempelvis elevhälsan, skolkurator, BRIS eller annan lämplig instans.
Svensk HBTQI+ -historia
Under lång tid var livet mycket svårt för HBTQI+ -personer i Sverige. Att vara HBTQI+ -person var inte bara tabu – det var också olagligt. Många människor tvingades gömma sin sanna identitet, leva i rädsla och ibland till och med låtsas vara någon de inte var. Att bara vara sig själv kunde leda till fängelse. År 1944 anses vara ett viktigt år för HBTQI+ -rörelsen, då det markerade en av de första positiva händelserna för HBTQI+ -rättigheter i Sverige.
Fortsatt arbete: HBTQI+ – rörelsen jobbar fortfarande för att förbättra rättigheterna för HBTQI+ -personer och minska diskriminering – det finns fortfarande utmaningar.
Länk till tidslinjen som pdf finns högst upp i modulen under elevmaterial.

Tips!
Om du som lärare vill utveckla dina kunskaper innan arbetet med denna modul tillsammans med dina elever har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF flera utbildningar kring HBTQI+ i sin kurskatalog. Det är kostnadsfritt för dig som lärare att införskaffa ett konto och få tillgång till detta viktiga material: https://mucf.learnifier.com/a1/catalog
Sammanfattning – och framtidsblick
Sveriges HBTQI+ -historia är en berättelse om kamp och framgång – som ännu inte är avslutad. Tack vare HBTQI+ -rörelsens arbete har vi gått från kriminalisering av samkönade sexuella relationer till allt mer omfattande rättigheter för HBTQI+-personer. Men mycket återstår att göra också hos oss innan allas rättigheter respekteras fullt ut.
Asylsökande HBTQI+ personer i Sverige får ofta avslag på sina ansökningar, trots att de borde få stanna enligt lag, omvändelseförsök är fortfarande tillåtet och alla familjer har inte samma skydd i lagstiftningen. Dessutom har vi i Sverige, liksom i många andra länder, problem med hat, hot och diskriminering, trots att det finns skydd för det på pappret.
Källor
Begreppslista
Här kommer en lista med HBTQI+ relaterade begrepp – ett dokument med och en utan förklaringarna för de olika begreppen.
Länkar till båda begreppslistorna som pdf finns högst upp i modulen under elevmaterial.


Frågor till klassen innan filmen
Frågor att ställa i klassrummet:
- Vad är skillnaden mellan cisnorm och heteronorm?
Denna fråga är viktig eftersom den hjälper eleverna att förstå skillnaden mellan könsidentitet och sexuell läggning. Att diskutera normer gör eleverna mer medvetna om hur samhällets förväntningar kring kön och sexualitet kan påverka och exkludera människor som inte följer dessa normer.
- Vad tror du att färgerna i prideflaggan står för?
Genom att ställa denna fråga bjuds eleverna in att reflektera över symbolernas betydelse för HBTQI+ -rörelsen och hur flaggan representerar stolthet, gemenskap och synlighet för en marginaliserad grupp. Detta kan hjälpa till att bygga en djupare förståelse för rörelsens historia och dess kamp för rättigheter.
SVAR: Röd för liv, orange för helande, gul för sol, grön för naturen, blå för konsten och violett för anden.
- Vad innebär det att vara allierad till HBTQI+ -personer, och hur kan vi som klass agera för att vara mer inkluderande?
Denna fråga uppmuntrar eleverna att reflektera över sin egen roll som allierade och hur de kan bidra till att skapa en mer inkluderande och stödjande miljö, både i skolan och i samhället. Det stärker också deras medvetenhet om vikten av att stå upp för rättvisa och jämlikhet.
Film
Förskolans- och skolans värdegrund (deliberativa samtal) och metoder
I Skolinspektionens kvalitetsgranskningrapport 2012:9 lyfts prövande, deliberativa samtal fram som fruktbara i skolors arbete med demokrati och värdegrund.
Till Skolverkets skrift finns en värderingsmall att använda vid deliberativa samtal:

Deltagarna i varje samtalsgrupp kan använda mallen och fylla i hur väl deras samtal uppnått kriterierna inom respektive kategori. Resultatet diskuteras och utvärderas med fördel efter genomfört samtal/diskussion.
Andra förslag på metoder att arbeta med:
EPA – Enskilt Par Alla
Metoden EPA kan användas när frågorna nedan ska diskuteras. Eleverna får först individuellt fundera över en fråga, sedan diskutera i par och avslutningsvis i helklass. Metoden kan även användas tvärtom; frågan diskuteras först i helklass, därefter i par och avslutningsvis delger eleven sin egen åsikt.
Uppdragskort/rollkort
Vid en gruppdiskussion kan eleverna tilldelas olika uppdrag eller roller. Metoden hjälper eleverna att vara aktiva i en diskussion, förhindrar att diskussionen inte rör sig iväg från ämnet och ser till att alla får möjlighet att göra sin röst hörd. Ett uppdragskort/rollkort kan vara att se till att alla kommer till tals, ett annat att säga till på ett trevligt sätt om någon inte håller sig till ämnet och ett tredje att föra anteckningar.
Du hittar fler metoder här.
Diskussionsfrågor till filmen
- Är det lättare att hata när man inte står öga mot öga med den/de man utsätter? Varför? Varför inte?
- Vad kan det finnas för anledningar till att någon skriver kränkande kommentarer på nätet till en HBTQI+ -person?
- Vad kan det finnas för anledningar till att de som utsätts för kränkningar och hat inte berättar om det?
- Vad kan du göra för att motverka nätkränkningar mot HBTQI+-personer?
- Händer att du drar dig för att lära känna vissa personer för att du tror att de är på ett visst sätt?
- Om du skulle märka av kränkningar och hat på grund av sexuell läggning på er skola eller på nätet, hur skulle agerar du? Varför?
- Vad tror du det gör med en ung person som får höra saker som tex att man förtjänar att bli illa behandlad på grund av vem man är?
- Loui säger i filmen att det inte fungerar att säga saker i stil med “Sluta,det där är inte ok!”, utan att det är bättre att ifrågasätta personens agerande, till exempel att säga “Vad sysslar du med?” Håller du med?
- Vad tycker du är ett bra sätt att bemöta elaka ellerkränkande kommentarer på? Varför? Varför inte?
- Vad kan man göra om man blir utsatt för sexuella trakaserier på nätet?
- Vad behöver förändras i skolan och i samhället i stort för att hat och kränkande kommentarer på nätet ska minska?
Koppling till läroplaner, globala målen och Barnkonventionen
Alla Lajkas utbildningar och lektioner är framtagna med grund i läroplanerna Lgr22 och LGY11 (reviderad 2021 och 2022), barnkonventionen och de Globala målen. Nedan kan du läsa mer om kopplingen till den aktuella lektionen.
Syftet med lektionsmaterialet är att, med utgångspunkt i de inledande delarna i läroplanerna för grundskolan (Lgr22) och gymnasieskolan (LGY11 (reviderad 2021 och 2022)) samt kursplanerna för samhällskunskap, privatjuridik och rätten och samhället, bidra med perspektiv på hur lagen tillämpas i den digitala miljön.
Ur läroplanens (Lgr 22) inledande kapitel
Syftet med lektionsmaterialet är att, med utgångspunkt i de inledande delarna i läroplanerna för grund- respektive gymnasieskolan (Lgr 22 och Lgy11), samt kursplanerna för samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk i årskurs-7-9 och samhällskunskap 1, svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasieskolan, bidra med diskussionsfrågor och arbetssätt som kan kopplas till flera olika “case” och arbetsområden.
Ur läroplanens (Lgr 22) inledande kapitel:
“Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.”
Centralt innehåll samhällskunskap, årskurs 7-9:
- Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Centralt innehåll i svenska, årskurs 7-9:
- Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.
- Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
- Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
- Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
Centralt innehåll i svenska som andraspråk, årskurs 7-9:
- Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument. Användning av sambandsord för att jämföra, motivera, exemplifiera och problematisera.
- Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
- Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
Ur läroplanens (Lgy11) inledande kapitel:
“Skolan har uppgiften att förmedla och förankra grundläggande värden, främja elevernas lärande och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av. Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.”
Centralt innehåll samhällskunskap 1, gymnasieskolan:
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
- De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
Centralt innehåll för svenska 1, gymnasieskolan:
- Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
Centralt innehåll i svenska som andraspråk 1, gymnasieskolan:
- Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal och diskussioner. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till ämne, syfte, situation och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument.
Globala målen
Globala målen är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit och finns till för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030:
- Att avskaffa extrem fattigdom.
- Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen.
- Att främja fred och rättvisa.
- Att lösa klimatkrisen.
Delmål
4.A Skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer
16.3 Främja rättssäkerhet och säkerställ tillgång till rättvisa
Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn, det vill säga alla som är 18 år eller yngre.
Artikel 2 – Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
Artikel 13 – Barn har rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter.
Artikel 16 – Barn har rätt till ett privatliv.
Artikel 19 – Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp.
Surfa vidare
Arbeta gärna vidare med något av de andra casen i modulen Lag och rätt på nätet.
OIISverige Här hittar du mer information om intersex.
RFSL – Här kan du hitta community, mötesplatser, samtalsstöd, testpoint, checkpoints med mer.
Stödlinjen för transpersoner – Prata med någon, du är inte ensam och det är inget “fel på dig.”
Bris – Prata med en kurator, hitta information, förstå dig själv bättre.
Stolta Föräldrar – En resurs för föräldrar att prata med föräldrar till HBTQI+ -barn.
Stand In – En facebookgrupp för dig som inte har stöd från familjemedlemmar, men som skulle vilja ha det. Internationella grupper för stöd finns också.
Näthatshjälpen – Läs på om dina rättigheter och känn dig tryggare på nätet. Anmäl digitala brott direkt till polisen genom formuläret på sajten!