Spel, loot boxes, digitala beteenden och influencer marketing.

Modulen Digital finansiell hälsa består av flera lektioner och är ett samarbete mellan Nordea och Prinsparets Stiftelse.

Läs mer om Nordea och deras arbete HÄR.

  

Genomförande

Till varje lektion finns en begreppslista. Det finns en elevversion utan förklaringar och en lärarversion med utskrivna förklaringar. Begreppen kan projiceras, alternativt skrivas ut och ges till eleverna vid inledning av respektive lektion. Vilka begrepp känner eleverna till? 

Arbeta exempelvis enligt metoden EPA (Enskilt Par Alla), där ni avslutningsvis gemensamt går igenom begreppens förklaringar. I nästa avsnitt finns flera förslag på metoder att arbeta med i de olika lektionerna i denna modul.

De olika lektionerna innehåller utöver en begreppslista olika undervisningsmoment, med bland annat framtagna case. Du som lärare kan välja att använda respektive lektions innehåll rakt av, men du kan också välja att bygga in eget material i lektionsinnehållet, för att anpassa det efter din grupp eller klass. 

Efter genomförda lektioner är förhoppningen från Nordea och Prinsparets Stiftelse att fler barn och unga förstår vikten av att göra medvetna och ansvarsfulla val och att därmed vikten av att ha en hälsosam ekonomi, samt få ökad förståelse för möjligheter och risker i ett digitaliserat samhälle.

Lektion 3: Spel, loot boxes, digitala beteenden och influencer marketing.

Begreppslista

Startuppgift enligt EPA (Enskilt – Par – Alla) eller genom handuppräckning:

• Hur många av er spelar digitala spel minst en gång i veckan?
• Har ni någon gång köpt någonting i ett spel?
• Har ni sett en influencer rekommendera ett spel eller en produkt?
• Kan man veta om en influencer verkligen gillar en viss produkt eller enbart visar upp den för att få betalt?
  
  

Genomgång – Spel och Loot boxes

Förklara:

• Många spel är gratis att ladda ner men det kan finnas köp i spelen som kostar pengar.
• Loot boxes innehåller slumpmässiga belöningar.
• Loot boxes kan jämföras med lotterier, då man betalar utan att veta vad man får.
• Spel kan designas så att de uppmuntrar spelare att fortsätta spela, samt att genomföra allt fler köp.

Diskutera:

Varför tror ni att slumpmässiga belöningar kan kännas spännande?

Genomgång: Influencer marketing

Förklara:

• Företag samarbetar med influencers för att marknadsföra produkter.
• Reklam kan vara tydlig eller svårare att upptäcka.
• Influencers kan påverka vilka spel, kläder eller produkter unga väljer.

Diskutera:

Varför litar människor ibland mer på influencers än på vanlig reklam?

Genomgång: Digitala beteenden

Förklara:

• Algoritmer visar innehåll som vi ofta tittar på.
• Ju mer tid vi spenderar i spel och appar, desto mer reklam och fler erbjudanden kan vi mötas av.
• Det är viktigt att kunna tänka kritiskt kring erbjudanden och rekommendationer.

Diskutera:

Har du någon gång sett en reklam eller ett erbjudande som gjort att du velat köpa?

Case-arbete i grupper

Eleverna arbetar med case i grupper.  Använd gärna samtalsmallen för deliberativa samtal. Låt grupperna sammanfatta vad de pratat om i helklass. Du som lärare väljer om varje grupp får varsitt case, eller om du väljer ut case och att alla grupper diskuterar samma.

Case 1 – Loot box köpet

Salma spelar ett populärt spel. Hon vill få ett särskilt sällsynt skin. Hon köper därför flera loot boxes för sina sparpengar men får inte det hon vill ha.

Diskutera:

• Varför fortsätter Salma att köpa?
• Är det rättvist att innehållet i loot boxes är slumpmässigt?
• Vem har ansvaret; Salma, hennes vårdnadshavare eller spelföretaget?
• Vad skulle du ha gjort i Salmas situation?

Case 2 – Influencerns rekommendation

En influencer med många unga följare säger att ett nytt mobilspel är fantastiskt. Senare visar det sig att influencers fått betalt för att göra reklam.

Diskutera:

• Är influencers skyldig att berätta att det är reklam?
• Spelar det någon roll om influencern faktiskt gillar spelet?
• Hur påverkas följarna?
• Hur kan man vara källkritisk?

Case 3 – Algoritmens påverkan

Adam tittar på ett klipp om spel på TikTok. Efter några dagar får han nästan enbart spelreklam, speltips och erbjudanden i sitt flöde.

Diskutera:

• Varför blir det så?
• Hur påverkar det Adam och hans val?
• Vilka fördelar och nackdelar finns med algoritmer?
• Kan man själv påverka sitt flöde?

Gemensam diskussion enligt EPA (Enskilt – Par – Alla)

Låt varje grupp sammanfatta vad de kommit fram till i case-diskussionerna.

Diskutera därefter följande frågor i helklass:

• Är loot boxes mest underhållning eller en form av spel om pengar?
• Har influencers som har många unga följare ett särskilt ansvar för vad de publicerar i sina kanaler?
• Hur kan man känna igen reklam på nätet?
• När blir digitala tjänster ett sätt att påverka våra beteenden?
• Vad kan vi göra för att fatta mer genomtänkta beslut online?

Exit ticket (muntligt eller skriftligt)

Välj en eller flera av nedanstående och låt eleverna svara antingen muntligt eller skriftligt (analogt eller digitalt.)

• En sak jag lärt mig idag är att…
• Loot boxes är…
• Influencer marketing är…
• Ett exempel på hur spel kan påverka en människas beteende är…
  

Mer kunskap

Nordea erbjuder sedan 2008 satsningen “Ekonomipejl – få koll på privatekonomi” för bl.a. högstadieskolor.

Andra tips på material för fördjupade kunskaper:
https://www.ekonomikoll.se/ 
https://www.konsumentverket.se/konsument/
https://www.betalningshjalpen.se

Förskolans- och skolans värdegrund och metoder

I Skolinspektionens kvalitetsgranskningrapport 2012:9 lyfts prövande, deliberativa samtal fram som fruktbara i skolors arbete med demokrati och värdegrund.
Till Skolverkets skrift finns en värderingsmall att använda vid deliberativa samtal:

  

Deltagarna i varje samtalsgrupp kan använda mallen och fylla i hur väl deras samtal uppnått kriterierna inom respektive kategori. Resultatet diskuteras och utvärderas med fördel efter genomfört samtal/diskussion. 

Andra förslag på metoder att arbeta med: 

EPA – Enskilt Par Alla 
Metoden EPA kan användas när frågorna nedan ska diskuteras. Eleverna får först individuellt fundera över en fråga, sedan diskutera i par och avslutningsvis i helklass. Metoden kan även användas tvärtom; frågan diskuteras först i helklass, därefter i par och avslutningsvis delger eleven sin egen åsikt. 

Uppdragskort/rollkort 
Vid en gruppdiskussion kan eleverna tilldelas olika uppdrag eller roller. Metoden hjälper eleverna att vara aktiva i en diskussion, förhindrar att diskussionen inte rör sig iväg från ämnet och ser till att alla får möjlighet att göra sin röst hörd. Ett uppdragskort/rollkort kan vara att se till att alla kommer till tals, ett annat att säga till på ett trevligt sätt om någon inte håller sig till ämnet och ett tredje att föra anteckningar. 

Du hittar fler metoder här.

Kopplingar till läroplaner, globala målen och Barnkonventionen

Syftet med lektionsmaterialet är att, med utgångspunkt i de inledande delarna i läroplanen för grundskolan (Lgr 22), samt kursplanerna för svenska och svenska som andraspråk i årskurs-7-9, samhällskunskap, samt hem- och konsumentkunskap bidra med diskussionsfrågor och arbetssätt som kan kopplas till flera olika “case” och arbetsområden.

Ur läroplanens (Lgr 22) inledande kapitel:

“Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.”

Centralt innehåll i svenska, årskurs 7-9:

• Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.
• Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Centralt innehåll i svenska som andraspråk, årskurs 7-9:

• Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument. Användning av sambandsord för att jämföra, motivera, exemplifiera och problematisera.
• Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Centralt innehåll samhällskunskap, årskurs 7-9:

• Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
• Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Centralt innehåll hem- och konsumentkunskap, årskurs 7-9:

• Ungas privatekonomi. Relationen mellan inkomst, sparande och konsumtion. Hur man kan planera sin ekonomi.
• Planering, genomförande och rutiner vid inköp.
• Att handla på kredit, teckna abonnemang samt låna och spara pengar. 

Globala målen

Globala målen är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit och finns till för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030:

• Att avskaffa extrem fattigdom.
• Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen.
• Att främja fred och rättvisa.
• Att lösa klimatkrisen.

Delmål
4.A Skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer
16.3 Främja rättssäkerhet och säkerställ tillgång till rättvisa

Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn, det vill säga alla som är 18 år eller yngre.

Artikel 2 – Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Artikel 6 – Barn har rätt till liv och utveckling.

Artikel 12 – Alla barn har rätt att säga sina åsikter och bli lyssnade på.

Artikel 13 – Barn har rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter.

Artikel 29 – I skolan ska barn få utvecklas, lära sig om sina rättigheter och få förståelse och respekt för andra människor och naturen.

Artikel 41 – Alla länder får gärna göra mer än det som står i Barnkonventionen för att stärka barns välmående och rättigheter.

Artikel 42 – Barn har rätt att känna till sina rättigheter.