Vad är digital finansiell hälsa?

Modulen Digital finansiell hälsa består av flera lektioner och är ett samarbete mellan Nordea och Prinsparets Stiftelse.

Läs mer om Nordea och deras arbete HÄR

  

Genomförande

Till varje lektion finns en begreppslista. Det finns en elevversion utan förklaringar och en lärarversion med utskrivna förklaringar. Begreppen kan projiceras, alternativt skrivas ut och ges till eleverna vid inledning av respektive lektion. Vilka begrepp känner eleverna till? 

Arbeta exempelvis enligt metoden EPA (Enskilt Par Alla), där ni avslutningsvis gemensamt går igenom begreppens förklaringar. I nästa avsnitt finns flera förslag på metoder att arbeta med i de olika lektionerna i denna modul.

De olika lektionerna innehåller utöver en begreppslista olika undervisningsmoment, med bland annat framtagna case. Du som lärare kan välja att använda respektive lektions innehåll rakt av, men du kan också välja att bygga in eget material i lektionsinnehållet, för att anpassa det efter din grupp eller klass. 

Efter genomförda lektioner är förhoppningen från Nordea och Prinsparets Stiftelse att fler barn och unga förstår vikten av att göra medvetna och ansvarsfulla val och att därmed vikten av att ha en hälsosam ekonomi, samt få ökad förståelse för möjligheter och risker i ett digitaliserat samhälle.

Förskolans- och skolans värdegrund och metoder

I Skolinspektionens kvalitetsgranskningrapport 2012:9 lyfts prövande, deliberativa samtal fram som fruktbara i skolors arbete med demokrati och värdegrund.
Till Skolverkets skrift finns en värderingsmall att använda vid deliberativa samtal:

  

Deltagarna i varje samtalsgrupp kan använda mallen och fylla i hur väl deras samtal uppnått kriterierna inom respektive kategori. Resultatet diskuteras och utvärderas med fördel efter genomfört samtal/diskussion. 

Andra förslag på metoder att arbeta med: 

EPA – Enskilt Par Alla 
Metoden EPA kan användas när frågorna nedan ska diskuteras. Eleverna får först individuellt fundera över en fråga, sedan diskutera i par och avslutningsvis i helklass. Metoden kan även användas tvärtom; frågan diskuteras först i helklass, därefter i par och avslutningsvis delger eleven sin egen åsikt. 

Uppdragskort/rollkort 
Vid en gruppdiskussion kan eleverna tilldelas olika uppdrag eller roller. Metoden hjälper eleverna att vara aktiva i en diskussion, förhindrar att diskussionen inte rör sig iväg från ämnet och ser till att alla får möjlighet att göra sin röst hörd. Ett uppdragskort/rollkort kan vara att se till att alla kommer till tals, ett annat att säga till på ett trevligt sätt om någon inte håller sig till ämnet och ett tredje att föra anteckningar. 

Du hittar fler metoder här.

Kopplingar till läroplaner, globala målen och Barnkonventionen

Syftet med lektionsmaterialet är att, med utgångspunkt i de inledande delarna i läroplanen för grundskolan (Lgr 22), samt kursplanerna för svenska och svenska som andraspråk i årskurs-7-9, samhällskunskap, samt hem- och konsumentkunskap bidra med diskussionsfrågor och arbetssätt som kan kopplas till flera olika “case” och arbetsområden.

Ur läroplanens (Lgr 22) inledande kapitel:

“Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.”

Centralt innehåll i svenska, årskurs 7-9:

• Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.
• Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Centralt innehåll i svenska som andraspråk, årskurs 7-9:

• Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument. Användning av sambandsord för att jämföra, motivera, exemplifiera och problematisera.
• Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Centralt innehåll samhällskunskap, årskurs 7-9:

• Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
• Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Centralt innehåll hem- och konsumentkunskap, årskurs 7-9:

• Ungas privatekonomi. Relationen mellan inkomst, sparande och konsumtion. Hur man kan planera sin ekonomi.
• Planering, genomförande och rutiner vid inköp.
• Att handla på kredit, teckna abonnemang samt låna och spara pengar. 

Globala målen

Globala målen är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit och finns till för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030:

• Att avskaffa extrem fattigdom.
• Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen.
• Att främja fred och rättvisa.
• Att lösa klimatkrisen.

Delmål
4.A Skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer
16.3 Främja rättssäkerhet och säkerställ tillgång till rättvisa

Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn, det vill säga alla som är 18 år eller yngre.

Artikel 2 – Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Artikel 6 – Barn har rätt till liv och utveckling.

Artikel 12 – Alla barn har rätt att säga sina åsikter och bli lyssnade på.

Artikel 13 – Barn har rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter.

Artikel 29 – I skolan ska barn få utvecklas, lära sig om sina rättigheter och få förståelse och respekt för andra människor och naturen.

Artikel 41 – Alla länder får gärna göra mer än det som står i Barnkonventionen för att stärka barns välmående och rättigheter.

Artikel 42 – Barn har rätt att känna till sina rättigheter.

Lektion 1 – Vad är digital finansiell hälsa?

Begreppslista

Förklaring för elever

Digital finansiell hälsa handlar om hur vi hanterar pengar i en digital vardag så att vi mår bra, inte stressas, inte luras utan istället kan göra smarta val över tid.

Det handlar om:

• Förståelse
• Kontroll
• Medvetenhet

Startuppgift enligt EPA (Enskilt – Par – Alla):

• Varför tror ni att pengar kan kännas annorlunda digitalt än i kontanter?
• Tror ni att det är lättare eller svårare att hålla koll på pengar idag än vad det var förr?

Genomgång – tre kärndelar

Förståelse: 

• Hur företag tjänar pengar online.
• Vad saker egentligen kostar.

Kontroll:

• Veta var ens pengar tar vägen.
• Kunna stoppa prenumerationer och köp.

Medvetenhet:

• Att det är viktigt att inte okritiskt jämföra sig med andra.
• Vikten av att tänka efter innan köp.

Kort diskussion: Vad kan hända om man saknar kontroll och/ eller kunskap?

Genomgång: Det digitala landskapet – vad behöver du kunna hantera?

Gå igenom översiktligt och exemplifiera gärna:

Digitala köp:

• Spel, appar, extra funktioner.
• Varför små köp, exempelvis i en app, kan snabbt bli stora summor.

Reklam och påverkan:

• Skillnaden mellan reklam, tips och åsikter.
• Influencers och algoritmer.
• Varför “alla andra” ofta är en illusion.

Prenumerationer och abonnemang:

• Gratis provperioder.
• Automatisk betalning.

Känslor och pengar:

• Stress, grupptryck, FOMO (fear of missing out).
• Koppling mellan mående och köp.

Vad är digital finansiell hälsa?

Låt eleverna arbeta med frågorna i grupper. Använd gärna samtalsmallen för deliberativa samtal. Låt grupperna sammanfatta vad de pratat om i helklass. Finns inte tiden för att arbeta med alla frågor, välj ut några:

• Varför kan digital ekonomi bli ett problem för unga?
• Vad är svårast; att tjäna pengar eller att inte spendera dem?
• Borde företag ta större ansvar än vad de gör idag, eller ligger ansvaret mer på individen?
• Är det mer bekvämt med digitala betalningar än med kontanta? Vad är baksidan?

Sammanfattning

Sammanfatta utifrån elevernas diskussioner, samt utifrån att digital finansiell hälsa handlar om:

• Kunskap
• Medvetenhet
• Förmåga att säga nej
• Balans

Exit ticket

Oavslutade meningar, låt eleverna fylla i fortsättningen på dessa meningar, på papper, eller digitalt:

En sak jag behöver tänka på innan jag köper något digitalt är… 

Något jag blev mer medveten om idag är…

En fråga jag fortfarande har om pengar online är…

Mer kunskap

Nordea erbjuder sedan 2008 satsningen “Ekonomipejl – få koll på privatekonomi” för bl.a. högstadieskolor.

Tips på annat material för fördjupad kunskap:

https://www.ekonomikoll.se/ 
https://www.konsumentverket.se/konsument