Ingen ska behöva vara otrygg online

Inledning

Det finns mycket positivt med livet online, men det är också en plats där jämförelser, mobbning, hat, hot och trakasserier kan förekomma. Barn och unga är särskilt sårbara för dessa utmaningar, och konsekvenserna kan bli både allvarliga och långvariga. Alla barn har rätt att känna sig trygga online, men verkligheten ser tyvärr inte alltid ut så. 

Tillsammans med vår partner Skandia Idéer för livet har vi tagit fram filmer, stöd och tips gällande barns trygghet online. I filmerna får unga själva berätta om sina digitala liv, vilka utmaningar och möjligheter de upplever finns och hur de önskar att vuxna ska ge sitt stöd. Vår förhoppning är att filmerna bidrar till öppna samtal, ökad kunskap och möjlighet för elever att reflektera över sina rättigheter och den egna rollen i den digitala miljön. 

Du kan arbeta med filmerna på flera olika sätt i klassrummet. Här följer ett förslag på en lektion som med fördel kan användas flera gånger genom att byta ut filmen och diskussionsfrågorna. 

 Lektionen avslutas med information om EU-lagstiftningen Digital Services Act.

Genomförande

• Inled genom att titta på någon av de tre filmerna under rubriken Filmer. Filmerna har titlarna “Hur är stämningen online?”, “Har vuxna koll på livet online?” och “Vem har ansvar för tryggheten online?”. 
• Fånga in spontana reflektioner genom att ställa frågan i helgrupp: Känner ni igen er i något av det som sades i filmerna? 
• Dela in klassen i mindre grupper och låt eleverna diskutera de frågor som finns under rubriken Diskussionsfrågor och som hör till den film du har valt. 
• Avsluta med en helgruppsdiskussion. Vilka likheter och skillnader finns mellan hur de olika grupperna har resonerat? 
• När ni har diskuterat färdigt kan du avsluta med att gå igenom den information om EU-lagstiftningen Digital Services Act som du hittar under rubriken med samma namn. Här hittar du även en fördjupningsuppgift där eleverna får arbeta mer med reglerna i Digital Services Act. 

Filmer

Hur är stämningen online? 

Har vuxna koll på livet online?

Vem är ansvarig för tryggheten online?

Diskussionsfrågor

Hur är stämningen online? 

Filmen inleds med att eleverna pratar om hur mycket tid de tillbringar på nätet varje dag.  

• Hur många timmar är du online varje dag? 
• Finns det dagar du är online mer eller mindre?  
• Hur skiljer sig en dag då du är mycket eller lite online åt? 

Diskutera mera: Folkhälsomyndigheten har rekommendationer om skärmanvändning för barn och unga. Du hittar dem här: Rekommendationer om skärmanvändning — Folkhälsomyndigheten 

Filmen fortsätter med att eleverna pratar om stämningen online. Diskutera följande citat utifrån frågorna: Håller du med om citatet? (Varför/varför inte?) 

• “När folk på nätet märker att det är något annorlunda, så börjar de att hata på den personen”.  
• “Det är enkelt att vara dum mot någon. För man möts inte ansikte mot ansikte så man får inga konsekvenser för sitt beteende.” 
• “Det är så normaliserat att hata på folk.” 
• “Jag tycker det här med hat är ganska… Det är en högljudd minoritet. Man märker inte lika mycket positivt som man märker negativt.” 

Har vuxna koll på livet online?

Filmen inleds med att eleverna pratar om hur bra koll vuxna har på livet online. 

• Hur bra koll har vuxna i din omgivning på vad du gör online? 
• Brukar du prata med vuxna om vad du gör online? (Varför/varför inte?) 

Filmen fortsätter med att eleverna pratar om föräldrar bör ha regler för mobilen. Diskutera följande citat. Vad tycker du är en bra åldersgräns för mobiler? 

• ”Om man är över 15-14 [år] då tycker jag att det borde vara lite mer lugnt.” (om att man inte ska ha lika strikta regler när man är 14-15 år än när man är yngre) 
• “Jag fick [mobil] när jag var kanske 6-7 år. Mina föräldrar berättade för mig om alla konsekvenser. Redan när jag var liten så var jag medveten om det.” 
• “Om man är under 10 [år] så borde man ha en timmes skärmtid eller inte ens ha en mobil, men om man är äldre, typ en tonåring så borde man ha 3 timmar max.” 

Vem är ansvarig för tryggheten online?

Filmen inleds med att eleverna pratar om vem som är ansvarig för tryggheten online. Diskutera följande citat. Vem/vilka tycker du har ett ansvar? 

• “Du är ansvarig för dig själv och de andra ansvariga för sig.” 
• “Det är inte bara random saker som kommer upp på alla plattformar. Det är saker som man gillar och faktiskt lajkar och så.” (om att det innehåll som visas i ens flöde på sociala medier kan påverkas av hur man har interagerat med liknande innehåll tidigare) 
• “Sen har administratören också ganska mycket ansvar för att ta bort det som är dåligt för plattformen.” 

Filmen fortsätter med att eleverna pratar om vad plattformarna kan göra själva. Några förslag som kommer är en plattform där bara barn och unga får vara, och att man investerar mer i sina moderationsfunktioner. 

• Vad tycker du att olika plattformar, till exempel TikTok, Snap, Instagram, YouTube och Discord, kan göra för att bidra till ökad trygghet? 

Digital Services Act

Digital Services Act, eller DSA-förordningen som den kallas i Sverige, finns till för att skydda dina rättigheter när du är på nätet. Digital Services Act ställer höga krav på att nätet ska vara tryggt för dig som barn eller ungdom. Det innebär bl.a. att företag som äger sociala medier eller spelplattformar måste:   

• Arbeta för att minska spridningen av olagligt och olämpligt innehåll  
• Göra det tydligt hur deras rekommendationssystem och annonser fungerar, så att du förstår varför du ser ett visst innehåll i ditt flöde  
• Göra det tydligt hur du anmäler innehåll  

I Sverige har Post- och telestyrelsen (PTS) fått uppdraget som nationell samordnare. Det innebär bl.a. att du kan lämna klagomål på digitala tjänster till PTS om du tycker att en plattform inte lever upp till kraven på säkerhet, trygghet och integritet.  

PTS har tagit fram ett formulär för att göra ett klagomål som du hittar här: Klagomål digitala tjänster online. 

Du kan också läsa mer om DSA-förordningen på PTS:s hemsida: DSA-förordningen – regler om digitala tjänster för en säkrare onlinemiljö 

Fördjupningsuppgift

Ett krav som DSA-förordningen ställer på företag som äger stora onlineplattformar är att det ska vara enkelt för dig som användare att anmäla innehåll som är olagligt. Låt dina elever fördjupa sig i hur en anmälan kan göras på olika plattformar, och sammanställa informationen i en guide till vårdnadshavare. 

• Dela in klassen i mindre grupper.  
• Låt varje grupp välja en onlineplattform som gruppen anser att vårdnadshavare till elever i en årskurs yngre borde känna till. Det kan vara, till exempel sociala medier eller en spelplattform. 
• Låt grupperna undersöka hur man gör en anmälan av olagligt innehåll på den valda onlineplattformen. När eleverna letar information kan de använda sig av följande frågor: 
  • Vad kan vara exempel på olagligt innehåll som finns på den valda onlineplattformen? 
  • Var hittar jag anmälningsfunktionen på den valda onlineplattformen? Finns det ett eller flera sätt att hitta till anmälningsfunktionen? Finns det ett eller flera sätt att anmäla olagligt innehåll? 
  • Vilken typ av information behöver jag lämna för att göra en anmälan (skärmdumpar, beskrivning av det olagliga etc.)? 
• När eleverna har samlat ihop information ska de skapa en “lathund”, en guide om hur man gör en anmälan av olagligt innehåll på den valda plattformen. Lathunden ska vara anpassad för vårdnadshavare till elever i årskursen under den egna. 

När eleverna har sammanställt lathundarna kan du med fördel låta eleverna presentera sitt arbete för de andra grupperna. När alla grupper har presenterat kan ni ha en avslutande diskussion, förslagsvis utifrån dessa frågor: 

• Är det lätt eller svårt att göra anmälningar på plattformar? 
• Om du ser något som är olagligt på en plattform, brukar du anmäla det då? Varför/varför inte? 
• Utöver att anmäla på plattformen, vad kan var och en göra om de ser något som är olagligt på en onlineplattform? 

Koppling till läroplanen

Alla Lajkas utbildningar och lektioner är framtagna med grund i läroplanerna, Lgr22 och LGY11 (reviderad 2021 och 2022), barnkonventionen och de Globala målen. Nedan kan du läsa mer om kopplingen till den aktuella lektionen.

Syftet med lektionsmaterialet är att, med utgångspunkt i de inledande delarna i läroplanerna för grundskolan (Lgr22) och gymnasieskolan (LGY11 (reviderad 2021 och 2022)) samt kursplanerna för samhällskunskap, privatjuridik och rätten och samhället, bidra med perspektiv på hur lagen tillämpas i den digitala miljön.

Ur läroplanens (Lgr 22) inledande kapitel:

“Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.” 

Centralt innehåll för samhällskunskap, årskurs 7-9: 

• Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier. 
• Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle. 
• Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor. 

Centralt innehåll för svenska, årskurs 7-9: 

• Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument. 
• Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. 
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. 
• Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang. 

Centralt innehåll för svenska som andraspråk, årskurs 7-9: 

• Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument. Användning av sambandsord för att jämföra, motivera, exemplifiera och problematisera. 
• Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. 
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. 
• Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang. 

Ur läroplanens (LGY11, reviderad 2021 och 2022) inledande kapitel:

“Skolan har uppgiften att förmedla och förankra grundläggande värden, främja elevernas lärande och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av. Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.” 

Centralt innehåll samhällskunskap 1

• Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form. 
• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik. 
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. 

Centralt innehåll för svenska 1: 

• Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. 

Centralt innehåll för svenska som andraspråk 1: 

• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal och diskussioner. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till ämne, syfte, situation och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument.