Om skärmtid

Idag är nätet en självklar del i vardagen för de flesta barn. Att barn är uppkopplade behöver inte vara dåligt i sig, tvärtom erbjuder det stora möjligheter att prata med kompisar och lära sig någonting nytt. Om skärmtiden däremot går ut över sömnen, fysisk aktivitet eller andra meningsfulla aktiviteter kan det vara viktigt att se över vardagen.  Här hittar du våra bästa tips för vårdnadshavare som vill hjälpa sina barn att med jämna mellanrum koppla ner och koppla av.

Tiden barn och unga spenderar på nätet och vid en skärm är något som oroar många vuxna i barnets närhet. Sju av tio föräldrar tycker att barnen har för mycket skärmtid och alltså spenderar ”för mycket” tid med datorn, mobilen eller andra skärmar enligt Tele2s rapport Barn och Unga på nätet 2021.

(För ännu mer tips, se Rädda Barnens tips om hur du som vårdnadshavare löser ”skärmkonflikten”)

När blir det för mycket skärmtid?

Det finns både ett kort och långt svar på den frågan. Det korta svaret är att det inte går att säga generellt vad som är ”för mycket” eller ”för lite” skärmtid eftersom det kan variera beroende på vad skärmtiden består i.

När vi däremot tittar på effekter som skärmtiden kan ha på den psykiska och fysiska hälsan kan vi ta ställning till om förändringar behöver göras. Enligt Tele2s rapport Barn och Unga på nätet 2021 kan man se ett samband mellan sämre fysisk hälsa och sömn när skärmtiden närmar sig fyra timmar på en dag. Samtidigt anger barn som spenderar upp till tre timmar med en skärm dagligen att de mår bättre än de barn som inte har haft någon skärmtid alls. En tänkbar förklaring till detta är att skärmtiden, när den ökar, har en undanträngande effekt på t. ex. sömnen eller tid för fysisk aktivitet.

Världshälsoorganisationen (WHO) har globala riktlinjer för fysisk aktivitet som bland annat innehåller rekommendationer för barns skärmtid. För barn under två år avråder WHO från skärmtid, och för barn mellan två och fyra att skärmtiden begränsas till en timme eller mindre.  För barn och unga mellan fem och 17 år rekommenderas ”begränsad skärmtid på fritiden”.

Svenska Folkhälsomyndigheten är tydliga med att rekommendationerna utgår från att skärmtiden blir del av ett stillasittande, och har en undanträngande effekt på t. ex. fysisk aktivitet och sömn. WHO tar däremot inte ställning till om skärmtiden i sig är dåligt för barnet.

Det långa svaret på frågan när det blir för mycket skärmtid blir därför att det handlar om att hitta en balans som fungerar för dig och ditt barn, där det finns utrymme för fysisk aktivitet, sömn och annat viktigt för barnets utveckling och välmående.

Kan skärmtid ha en negativ inverkan på barnets utveckling?

I fråga om hur skärmtiden påverkar barnets utveckling har det beskrivits som ett komplext och i viss mån outforskat samband, men snarare än det är antalet minuter som är avgörande, finns det mycket som tyder på att det framförallt är skärmtidens undanträngande effekter samt vad vi fyller skärmtiden med som har betydelse för om det har en negativ inverkan.

Särskilt i fråga om de yngre barnen, i spädbarnsålder upp till fem år, rekommenderar WHO ingen eller ytterst begränsad skärmtid, och det framför allt för att skärmen riskerar att störa ut annat som är viktigt för barnets utveckling,

Som ett exempel på en potentiell negativ inverkan på barnets utveckling, särskilt i fråga om de yngre barnen, är om skärmen tar tid ifrån viktig interaktion mellan barn och vuxen. Patricia Kuhl, professor i tal- och hörselvetenskap vid University of Washington, USA, menar att den mänskliga kontakten mellan barn och vuxen är överlägsen en skärm i fråga om t. ex. språkinlärning, något som talar för att inte låta skärmen helt ersätta att t. ex. läsa tillsammans med barnet. Skärmen kan då istället med fördel användas som del av sagoberättandet, genom att spela upp ljudeffekter eller visa bilder samtidigt som man läser sagan.

Samtidigt innehåller nätet ett bredd utbud av appar och spel med uttalade lärosyften, som kan bidra till barnets utveckling genom att exempelvis ge tillfälle att öva på motorik, att räkna eller att följa instruktioner. På nätet finns också mycket material som är anpassat särskilt för barn med särskilda behov. Som ett exempel har Prinsparets Stiftelse tagit fram Det stora äventyret, ett spel för att främja läsglädje, särskilt anpassat för barn med dyslexi.

Kan skärmen påverka sömnen?

Ja, skärmen kan störa sömnen på olika sätt. Det finns viss forskning som tyder på att det blåa ljuset från skärmar triggar den ”vakna hjärnan”, men andra sätt skärmen kan störa sömnen kan vara att barnet vill fortsätta sitta framför skärmen istället för att sova eller att det dyker upp notiser i mobilen.

När skärmtiden är som allra bäst

Många barn och unga använder skärmen för att titta på filmer, spela spel, vara på sociala medier, läsa, chatta och plugga. Nätet, och med det skärmarna, erbjuder stora möjligheter för barn och unga att ägna sig åt olika kreativa aktiviteter, som att skapa filmer eller lära sig danser. Det hjälper också barn och unga att stämma träff med kompisar, kanske för att bestämma tid och plats för en fotbollsmatch. På skärmen kan man dessutom hämta information till skolarbetet och eller lära sig saker utanför skolan. Det är viktigt att fundera över skärmtiden när den påverkar barn och ungas fysiska och psykiska välmående, men det finns inte mycket forskning som tyder på att skärmtid alltid är dåligt – det som behövs är balans. Statens Medieråd refererar till en forskningsöversikt från Unicef och framhåller:

”I debatten om skärmtid är det också centralt att skilja på korrelation och kausalitet. I Unicefs forskningsöversikt refereras till exempel till forskning som visar att det är osannolikt att fysisk inaktivitet orsakas av att tonåringar har mycket skärmtid, utan att det snarare är så att fysiskt inaktiva tonåringar har mer tid att tillbringa med sina skärmar.”
Statens Medieråd i artikeln ”Skärmtid – hur påverkas barnet?”