Om skärmtid

Idag är nätet en självklar del i vardagen för de flesta barn. Att barn är uppkopplade behöver inte vara dåligt i sig, tvärtom erbjuder det stora möjligheter att prata med kompisar och lära sig någonting nytt. Om skärmtiden däremot går ut över sömnen, fysisk aktivitet eller andra meningsfulla aktiviteter kan det vara viktigt att se över vardagen.  Här hittar du våra bästa tips för vårdnadshavare som vill hjälpa sina barn att med jämna mellanrum koppla ner och koppla av.

Tiden barn och unga spenderar på nätet och vid en skärm är något som oroar många vuxna i barnets närhet. Sju av tio föräldrar tycker att barnen har för mycket skärmtid och alltså spenderar ”för mycket” tid med datorn, mobilen eller andra skärmar enligt Tele2s rapport Barn och Unga på nätet (2021).

För tips, se Rädda Barnens tips om hur du som vårdnadshavare löser ”skärmkonflikten”.

När blir det för mycket skärmtid?

Det finns både ett kort och långt svar på den frågan. Det korta svaret är att det inte går att säga generellt vad som är ”för mycket” eller ”för lite” skärmtid eftersom det kan variera beroende på vad skärmtiden består i, men riktlinjer för tidsåtgång finns.

När vi däremot tittar på effekter som skärmtiden kan ha på den psykiska och fysiska hälsan kan vi ta ställning till om förändringar behöver göras. Enligt Tele2s rapport Barn och Unga på nätet (2021) kan man se ett samband mellan sämre fysisk hälsa och sömn när skärmtiden närmar sig fyra timmar på en dag. Samtidigt anger barn som spenderar upp till tre timmar med en skärm dagligen att de mår bättre än de barn som inte har haft någon skärmtid alls. En tänkbar förklaring till detta är att skärmtiden, när den ökar, har en undanträngande effekt på t.ex. sömnen eller tid för fysisk aktivitet.

Folkhälsomyndigheten (FOHM) släppte i september 2024 åldersanpassade rekommendationer för barn och ungas digitala närvaro:

• För barn upp till 2 år rekommenderar FOHM att ingen skärmtid sker utöver eventuella videosamtal med släktingar eller att titta på bilder. Detta motiveras med att barn under 2 års ålder inte kan ta till sig innehållet på digitala medier eftersom deras ögon och kognitiva förmågor inte är tillräckligt utvecklade. Vad man vet idag verkar skärmanvändning inte heller ha några positiva effekter på så små barns hälsa.
  
  
• För barn mellan 2–5 år rekommenderar FOHM en skärmtid på maximalt en timme om dagen. Skärmtiden bör bestå av exempelvis barnprogram och åldersanpassade appar. Undantag görs för barn med funktionsnedsättning då de kan behöva olika former av digitala hjälpmedel i sin utveckling.
  
  
• En bra tumregel för barn mellan 6–12 år är maximalt en till två timmar skärmtid per dag. Här handlar skärmtid om exempelvis film, spel, åldersanpassade appar och annan fritidsanvändning.  Undantag för detta är exempelvis skolarbete och hjälpmedel till barn med funktionsnedsättning.
  
  
• För många unga i åldern 13–18 år är digitala medier en självklar del av livet. Unga kan till viss del reglera sin användning men föräldrarna behöver stödja sina ungdomar i att följa rekommendationerna, både de om sömn och de som är riktade direkt till unga. En bra tumregel att utgå från är max två till tre timmars skärmtid per dag. Här handlar skärmtid om exempelvis spel, sociala medier, videodelningstjänster och annan fritidsanvändning, alltså inte sådant som skolarbete och hjälpmedel till unga med funktionsnedsättning.
  

Läs mer om rekommendationerna hos Folkhälsomyndigheten.

FOHM är tydliga med att rekommendationerna utgår från att skärmtiden blir del av ett stillasittande, och har en undanträngande effekt på t.ex. fysisk aktivitet och sömn. Det långa svaret på frågan när det blir för mycket skärmtid blir därför att det handlar om att hitta en balans som fungerar för dig och ditt barn, där det finns utrymme för fysisk aktivitet, sömn och annat viktigt för barnets utveckling och välmående.

Kan skärmtid ha en negativ inverkan på barnets utveckling?

I fråga om hur skärmtiden påverkar barnets utveckling har det beskrivits som ett komplext och i viss mån outforskat samband. Men snarare än det är antalet minuter som är avgörande, finns det mycket som tyder på att det framför allt är skärmtidens undanträngande effekter samt vad vi fyller skärmtiden med som har betydelse. Särskilt i fråga om de yngre barnen, i spädbarnsålder upp till två år, rekommenderar Folkhälsomyndigheten ingen skärmtid, och det framför allt för att skärmen riskerar att störa ut annat som är viktigt för barnets utveckling,

Ett exempel på en potentiell negativ inverkan på barnets utveckling, särskilt i fråga om de yngre barnen, är om skärmen tar tid ifrån viktig interaktion mellan barn och vuxen. Patricia Kuhl, professor i tal- och hörselvetenskap vid University of Washington, USA, menar att den mänskliga kontakten mellan barn och vuxen är överlägsen en skärm i fråga om t.ex. språkinlärning, något som talar för att inte låta skärmen helt ersätta att t.ex. läsa tillsammans med barnet. Skärmen kan då istället med fördel användas som del av sagoberättandet, genom att spela upp ljudeffekter eller visa bilder samtidigt som man läser sagan.

Samtidigt innehåller nätet ett bredd utbud av appar och spel med uttalade lärosyften, som kan bidra till barnets utveckling genom att exempelvis ge tillfälle att öva på motorik, att räkna eller att följa instruktioner. På nätet finns också mycket material som är anpassat särskilt för barn med särskilda behov. Som ett exempel har Prinsparets Stiftelse tagit fram två olika spel för att främja läsglädje, särskilt anpassat för barn med dyslexi, Det stora Äventyret samt Dexi Ville – the Wordcraft Adventure.

Kan skärmen påverka sömnen?

Ja, skärmen kan störa sömnen på olika sätt. Det finns viss forskning som tyder på att det blåa ljuset från skärmar triggar den ”vakna hjärnan”, men andra sätt skärmen kan störa sömnen kan vara att barnet vill fortsätta sitta framför skärmen istället för att sova eller att det dyker upp notiser i mobilen. Folkhälsomyndigheten rekommenderar därför att man inte ska använda skärmar innan läggdags (30–60 min innan det är dags att gå och lägga sig) samt att man ska lämna mobil, surfplatta och liknande utanför sovrummet under natten.

Vill du ha tips?

På Ungdomsmottagningen (UMO) kan du läsa mer om vad du kan göra om ditt barn har svårt att sova.

När skärmtiden är som allra bäst

Många barn och unga använder skärmen för att titta på filmer, spela spel, vara på sociala medier, läsa, chatta och plugga. Nätet, och med det skärmarna, erbjuder stora möjligheter för barn och unga att ägna sig åt olika kreativa aktiviteter, som att skapa filmer eller lära sig danser. Det hjälper också barn och unga att stämma träff med kompisar, kanske för att bestämma tid och plats för en fotbollsmatch. På skärmen kan man dessutom hämta information till skolarbetet och lära sig saker utanför skolan. Trots de positiva effekterna är det även viktigt att fundera över skärmtiden när den påverkar barn och ungas fysiska och psykiska välmående på ett negativt sätt.

I Mediemyndighetens rapport Digitala medier och barn och ungas hälsa (2024) pratar de om den beroendeliknande användningen av digitala medier:

” Problematisk användning av digitala medier liknar ett beroende och har i forskningen starkare koppling till negativa hälsoutfall än själva skärmtiden, varför det är viktigt att förebygga beroendeliknande användning.”