Om näthat
Näthat och nätkränkningar kan ha stor inverkan på barns hälsa. Björn Johansson, fil.dr och docent, mobbningsforskare, beskriver i rapporten #viberättar att de som utsätts för näthat upplever ångest, skam och depressioner i större grad än de som inte utsätts. Jenny Klefbom, legitimerad barn- och ungdomspsykolog, beskriver i samma rapport att den som utsätts för näthat ofta får det svårare att lita andra människor, vilket i sin tur kan leda till att man drar sig undan.
I rapporten #viberättar beskriver Sofielundsskolans åttondeklass vilka konsekvenser de tror näthatet får för den som näthatar:
“Personer som näthatar kanske själva mår dåligt och tror att de kommer att må bättre av att trycka ner andra. Näthataren är ute efter uppmärksamhet och då spelar det ingen roll om uppmärksamheten är negativ eller positiv. Personen vill bli sedd och bekräftad och ser hellre till att bli det på ett dåligt sätt än inte alls.”
Sofielundsskolans åttondeklass i rapporten #viberättar
Sofielundsskolans åttondeklass beskriver också de känslor en person som utsätts för näthat kan känna, och varför det inte är så lätt att stänga av näthatet genom att stänga av telefonen:
“Som näthatad kan man känna skam och skuld och vara rädd för att bli dömd. Många vågar inte prata eller dela med sig, varken till vänner eller vuxna. Man vill inte visa att man är svag eller ett offer, eller så vill man inte att folk ska tro att man gjort något för att förtjäna det som sker. När många skriver elaka saker är det till slut svårt att veta vad som stämmer och därför kan man tro att alla andra också tycker illa om en, även om de inte skrivit något. Hatet följer med den som drabbas överallt och man kan också bli hatad varsomhelst, det är svårt att stänga av mobilen på grund av att den är en del av ens vardag. Att inte ha en mobil eller sociala medier är i princip omöjligt.”
Mitt barn är utsatt för näthat
Om ditt barn kommer till dig och berättar (eller du på annat sätt får reda på) att hen är utsatt för näthat är det viktigt att lyssna och visa stöd för barnet. Många vuxna vill erbjuda lösningar och verktyg och glömmer ibland bort lyssnandets kraft. Att känna sig sedd, hörd och bekräftad är minst lika viktigt. Förklara att ingen förtjänar att utsättas för näthat någonsin, att hen inte är ensam och att ni ska hjälpas åt att hantera situationen. Fråga gärna hur barnet skulle vilja gå vidare eller lösa det som har hänt och försök ta hänsyn till barnets önskemål. Var noga med att inte skuldbelägga ditt barn för att hen inte berättat tidigare. Det kan kännas jätteläskigt att berätta om något jobbigt som hänt på nätet och kan vara något som barnet samlat mod inför under en längre tid.