40-60 minuter (per film och lektion).
Under lektionerna får eleverna reflektera kring kopplingen mellan nätet och demokratin.
Lämplig för högstadiet och gymnasiet.
NÄTET OCH DEMOKRATIN
I den här lektionsserien får eleverna prata om två filmer som handlar om kopplingen mellan demokratin och nätet.
Lektionsmaterialet är framtaget tillsammans med Emelie Hahn, flerfaldigt prisad förstelärare, författare och leg. lärare i SO. Emelie är lärare på Gränbyskolan i Uppsala kommun.
LÄRARHANDLEDNING
Prinsparets Stiftelse har beviljats medel för att ta fram material som bidrar till att barn och unga kan delta i det demokratiska samtalet och det allt mer digitaliserade samhället. Detta för att bidra till skolans arbete för att motverka de demokratiförluster som följer av bland annat näthat, desinformation och propaganda och som har identifierats av kommittén Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet (SOU 2020:56, s. 118).
Tillsammans med TikTok-profilerna Arnaud, Kevin och Wany (Örjan, Bosse å Mange) har Stiftelsen tagit fram filmer där unga i högstadie- och gymnasieåldern intervjuas om sin konsumtion av sociala medier, hur de värderar och använder källor, samt om hur de använder sociala medier som en kanal för att påverka och för att uttrycka sig.
I filmerna medverkar, förutom Arnaud, Kevin, Wany och nio ungdomar i åldrarna 16 till 19 år, Isak Hjortzberg, gruppchef för polisregion Stockholms grupp mot demokratihotande brottslighet, samt Sara Carlstein och Yara Tag-Eldeen, båda utredare på Myndigheten för psykologiskt försvar.
Syfte med filmerna:
Filmernas huvudfokus är att introducera och inspirera till diskussioner om nätets funktioner, och hur de påverkar vår demokrati. Syftet med filmerna är inte i första hand att informera om vad demokrati är eller om hur demokrati fungerar, utan snarare att bidra med perspektiv från nätvardagen som kan kopplas till läroplaner och kursplaner i grundskolan och i gymnasieskolan, samt till undervisning om källkritik, källtillit och demokrati i övrigt. En annan viktig målsättning med materialet är att det ska gå att översätta till vad du själv gör på nätet i din vardag, för att materialet ska kännas ”nära” och visa på att du kan påverka och göra skillnad.
Eleverna ska…
- Reflektera över det egna beteendet (igenkänningsfaktor eller inte?) och koppla det till egna och aktuella exempel.
- Reflektera över den egna rollen, ”spelar det någon roll vad jag som har få följare gör”.
- Reflektera över egna vanor (hur snabbt delar jag vidare etc.)
- Reflektera över sätt och strategier för att bidra till att nätet kan användas som ett demokratiskt verktyg.
Koppling till läroplanen
Syftet med lektionsmaterialet är att, med utgångspunkt i de inledande delarna i läroplanerna för grund- respektive gymnasieskolan (Lgr22 och Lgy11), samt kursplanerna för samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk i årskurs-7-9 och samhällskunskap 1, svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasieskolan, bidra med diskussionsfrågor och arbetssätt som kan kopplas till flera olika “case” och arbetsområden.
Ur läroplanens (Lgr22) inledande kapitel:
“Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.”
Centralt innehåll samhällskunskap, årskurs 7-9:
- Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Centralt innehåll i svenska, årskurs 7-9:
- Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.
- Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
- Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
- Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
Centralt innehåll i svenska som andraspråk, årskurs 7-9:
- Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument. Användning av sambandsord för att jämföra, motivera, exemplifiera och problematisera.
- Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
- Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
- Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
Ur läroplanens (Lgy11) inledande kapitel:
“Skolan har uppgiften att förmedla och förankra grundläggande värden, främja elevernas lärande och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av. Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.”
Centralt innehåll samhällskunskap 1, gymnasieskolan:
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
- De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
Centralt innehåll för svenska 1, gymnasieskolan:
- Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
Centralt innehåll i svenska som andraspråk 1, gymnasieskolan:
- Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal och diskussioner. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till ämne, syfte, situation och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument.
Stort tack till Arnaud Murengezi, Kevin Murengezi, Wany Bahati, Yara Tag-Eldeen, Sara Carlstein, Isak Hjortzberg, Deniz Daun, Elias Fjellander, Gaga Jakhashvili, Hilda Noopook, Inas Darab, Michelle Marinkovic, Monia Amer, Rovar Kamal och Selsebil Ali Abed, för er medverkan i filmerna.
Stort tack också till Daniel Tobar, Matilda Westerman och Emelie Hahn, för ert engagemang i framtagandet av filmerna och lektionsmaterialet.