Så påverkas unga hjärnor av nättid

Barns hjärnor är inte som små vuxna hjärnor, de är som små vildvuxna buskar som trimmas efterhand som de växer upp till friska och välfungerande personer. Människan har samma hjärna idag som för tusentals år sedan, men stimulans via skärmar är ett alldeles nytt fenomen. Undersökningar visar att barns användning av skärmar ökar konstant och eftersom fenomenet är nytt har inte forskningen hunnit ikapp. Men några saker vet vi.

1

Skärmtittande korrelerar med fetma. Det beror på att när vi spenderar tid med skärm blir vi stillasittande. Skärmtiden tar mycket tid från andra aktiviteter som är viktiga.

2

Skärmtid har en negativ inverkan på språkutveckling. Att prata med barnen på riktigt, när ord förstärks av sammanhang, ögonkontakt och ansiktsuttryck utvecklar barns språkutveckling.

3

Mänsklig beröring till skillnad från skärmtid är som medicin för människor. Med beröring knyts band mellan exempelvis barn och föräldrar. Beröring skapar trygghet och minskar stressnivåer och ämnet oxytocin ökar. Oxytocin gör oss lugna och harmoniska, något som inte kan skapas i samma utsträckning via interaktion med en skärm.

Kort sagt, hur blir vi friskare och lyckligare? Inte via skärmtid. Tvärtom, aktiviteter som att umgås och göra saker utan tillgång till skärmar och mobiler gör att vi utvecklas och stimulerar hjärnan på rätt sätt.

Varje timme som ett litet barn tillbringar framför en skärm stjäl tid från något annat.

– Sissela Nutley, hjärnforskare.

Informationen i artikeln bygger till stora delar på en intervju med Katarina Gospic som sändes i TV4 (Malou Efter tio 2016-11-14). Katarina Gospic är hjärnforskare, företagare och författare.

Övningsmaterial

Diskutera

  • Hur mycket skärmtid tycker ni att barn ska få under ett dygn?
  • Vilka anledningar finns det till att begränsa barns skärmtid?
  • Vems ansvar är det att begränsa barns skärmtid?

©2019 Prinsparets Stiftelse