Nätet och demokratin: Källkritik

Innehåll

    • 40-60 minuter.
    • Under lektionen får eleverna reflektera kring kopplingen mellan nätet och demokratin.

    I den här lektionen får eleverna prata om en film som handlar om kopplingen mellan demokratin, nätet och källkritik.

    Lektionsmaterialet är framtaget tillsammans med Emelie Hahn, flerfaldigt prisad förstelärare, författare och leg. lärare i SO. Emelie är lärare på Gränbyskolan i Uppsala kommun.

    Inledning

    Nätets funktioner ger oss tillgång till källor från hela världen, i exempelvis våra telefoner. Vi kan skapa vårt eget flöde genom att följa olika personer och kanaler i sociala medier. Vi kan välja att titta på eller skrolla förbi information, ta del av en oändlig mängd källor, forma våra åsikter, och vi har också möjlighet att dela innehåll vidare med andra.

    När vi tar olika beslut, baserar vi det på information. Våra beslut påverkar oss själva, andra, eller både och.

    I Sverige har vi ett starkt grundlagsskydd för informationsfriheten, allas vår rätt att ta del av information och andras yttranden. Informationsfriheten innebär att det inte finns någon som får säga till dig att “det där är inte en källa du får lita på” eller “du får bara lyssna på dessa personer.”

    Med informationsfrihet kommer också att vi måste försöka sålla bland alla källor, och kritiskt granska dem, för att fatta beslut som är bra för oss. Det är kanske inte alltid helt lätt.

    Att sociala medier, och den information som sprids via dem, har en stor påverkan på vår demokrati är något många funderar över. Inför riksdagsvalet 2022 var det hälften av 00-talisterna som i stor grad oroade sig för att falsk eller vilseledande information skulle kunna påverka valresultatet, och under covid-19 pratade Världshälsoorganisationen om att det pågick en annan pandemi, en “infodemi” med vilseledande och skadlig information.

    Genomförande

    • Inled genom att titta på filmen “Var inte del av en dålig kedja. Bryt den genom att inte dela vidare.”
    • Fånga in spontana reflektioner genom att ställa frågan: Känner ni igen er i något av det som sades i filmerna?
    • Utgå från informationsfriheten å ena sidan, och risken för ”fake news” och desinformationens spridning å andra sidan för att diskutera hur dessa faktorer påverkar demokratin.

    Diskussionsfrågor

    • Finns det fler exempel på varför det är viktigt att vara källkritisk på nätet än de som tas upp i filmen?
    • Filmens titel är “Var inte del av en dålig kedja. Bryt den genom att inte dela vidare”, något som Gaga säger. Vad tror du att Gaga menar med att vi inte ska vara del av en dålig kedja?
    • Vad innebär det att vara källkritisk?
    • Michelle säger att risken för att dela vidare “fake news” har stoppat henne från att dela vidare information på nätet. Känner du igen dig i det? Varför/varför inte?
    • Vad kan hända om du delar något vidare som inte är sant?
    • Hur ser du på din roll i demokratin?
    • Finns det situationer där du känner ett ansvar för att dela vidare något i sociala medier?
    • Hilda säger att hon tycker att influensers bär ett större ansvar än personer med färre följare. Håller du med? Varför/varför inte?
    • Vad behöver man fundera över när man använder nätet som informationskälla?
    • Är det lätt eller svårt att komma ihåg att tänka på de sakerna när du exempelvis ska dela något vidare? Varför tror du att det är så?
    • Vad krävs för att sociala medier ska bli demokratiska plattformar i fråga om informationsspridning?

    Film

    Avslutning

    Nätet har uppenbara fördelar för demokratin; vi kan nå många snabbt, utan att samlas fysiskt på en plats för att diskutera något. Men, vi kan bara maxa nätets funktioner och fördelar om vi också vet hur vi sållar och sorterar bland alla de källor och det informationsflöde som finns.

    Att inte förhålla sig källkritisk och dela information vidare utan att fundera över sanningshalten, eller över hur det påverkar vår omvärld är ett hot mot demokratin.

    Om du någon gång funderar över vilken din roll i demokratin är, och vad det spelar för roll vad just du delar, tänk på att osanningar som sprids börjar med människor, av människor. Nätet i sig sprider inte osanningar, ”fake news” och desinformation. Vi har var och en ett ansvar att ha ett källkritiskt förhållningssätt och att tänka oss för innan vi delar något vidare. Att sätta stopp för spridning av osanningar är av yttersta vikt och det arbetet börjar med dig och mig.

    Koppling till läroplanen

    Ur läroplanens (Lgr22) inledande kapitel:

    “Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.”

    Centralt innehåll samhällskunskap, årskurs 7-9:

    • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
    • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
    • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

    Centralt innehåll i svenska, årskurs 7-9:

    • Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.
    • Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
    • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
    • Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

    Centralt innehåll i svenska som andraspråk, årskurs 7-9:

    • Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument. Användning av sambandsord för att jämföra, motivera, exemplifiera och problematisera.
    • Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
    • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
    • Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

    Ur läroplanens (Lgy11) inledande kapitel:

    “Skolan har uppgiften att förmedla och förankra grundläggande värden, främja elevernas lärande och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av. Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.”

    Centralt innehåll samhällskunskap 1, gymnasieskolan:

    • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
    • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
    • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.

    Centralt innehåll för svenska 1, gymnasieskolan:

    • Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.

    Centralt innehåll i svenska som andraspråk 1, gymnasieskolan:

    • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal och diskussioner. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till ämne, syfte, situation och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument. 

    Läs mer

    Vilken roll spelade sociala medier under dessa händelser?

    • Den 17 december 2010 tände Mohammed Bouazizi eld på sig själv i protest mot att den tunisiska polisen beslagtagit de varor och den vagn han livnärde sig på att sälja grönsaker från. Mohammeds protest blev starten på en serie demonstrationer, både i Tunisien och i flera andra arabiska länder, under det som kom att kallas ”den arabiska våren.”
    • I juli 2013 friades George Zimmerman i rättegången där han stod anklagad för att ha skjutit sjuttonårige Trayvon Martin till döds. Strax därefter började hashtaggen #BlackLivesMatter användas i sociala medier.
    • Den 15 oktober 2017 bad Alyssa Milano alla kvinnor som någon gång blivit sexuellt ofredade att svara på hennes tweet med orden “me too.”
    • I augusti 2018 påbörjade då 15-åriga Greta Thunberg en skolstrejk, genom att sitta utanför Sveriges riksdag och kräva tydliga åtgärder för klimatet. Till en början var Greta själv, men allt eftersom fler anslöt skapades hashtaggen #FridaysForFuture för att uppmana till en global skolstrejk för klimatet.
    • Den 6 januari 2021 stormade anhängare till den då sittande amerikanske presidenten Donald Trump den amerikanska kongressbyggnaden, Kapitolium.
    • Den 24 februari 2022 invaderade ryska militära trupper Ukraina, efter att president Vladimir Putin utlyst en “särskild militär operation” och erkänt utbrytarrepublikerna Lugansk och Donetsk.
    • I september 2022 greps 22-åriga Mahsa Amini av den iranska sedlighetspolisen för att hennes hijab, huvudsjal, inte skulle ha täckt hennes hår tillräckligt. Enligt vittnesmål misshandlades Mahsa svårt, och hon avled på ett sjukhus i Teheran fem dagar efter händelsen.

    Fler lektioner för Årskurs 7-9

    Håll dig uppdaterad

    Registrera dig till vårt nyhetsbrev så missar du ingenting.

    Till nyhetsbrevet