Vad säger lagen

Som vårdnadshavare har du ett juridiskt ansvar för hur dina barn agerar på nätet. Ansvaret innebär att du som vårdnadshavare måste utöva tillsyn och förhindra att dina barn skadar andra. Det innebär dessutom att du i vissa fall kan bli skadeståndsskyldig för skador som dina barn har orsakat. Det kan vara svårt att veta vad dina barn gör på nätet, men ditt juridiska ansvar som vårdnadshavare innebär att du har en skyldighet att veta oavsett. För att du på bästa sätt ska kunna hjälpa dina barn att bidra till en trygg nätvardag är det viktigt att ni pratar om vad som är okej och inte. På vår plattform har vi samlat många tips för hur du som vårdnadshavare kan prata med ditt barn om vardagen på nätet. Du kan börja med att fråga: Hur var din dag på nätet idag?

I Sverige blir barn straffmyndiga vid 15 års ålder och kan därefter dömas för eventuella brott de begår. Om ett barn begår ett brott innan sin femtonde födelsedag döms inget straff ut, men polisen och socialtjänsten kan göra en utredning som i sin tur kan resultera i ett beslut om att barnet ska få särskilt stöd eller vård.

Som vårdnadshavare är du skadeståndsskyldig om dina barn gör sig skyldiga till brott som innefattar en allvarlig kränkning av eller angrepp på annans person, frihet, frid eller ära. Skadeståndsskyldigheten gäller även för personskador (både fysiska och psykiska) till följd av brott som dina barn har begått. Ditt skadeståndsansvar kan därför exempelvis innebära att du måste ersätta den som har utsatts för brottet för dennes kostnader för psykolog eller terapi. För din skadeståndsskyldighet spelar det ingen roll om barnet har hunnit fylla 15 år eller inte, du har ett ekonomiskt ansvar för skador som ditt barn orsakat till den dag det fyller 18.

Här följer en kort redogörelse för några av de brott som barn och unga kan göra sig skyldiga till på nätet:

Olaga hot (brottsbalken 4 kap. 5 §):

Om ditt barn hotar någon annan med en brottslig gärning i syfte att framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet, frihet eller frid kan det utgöra ett olaga hot.

Kränkande fotografering (brottsbalken 4 kap. 6 a §):

Om ditt barn fotograferar eller filmar någon annan på toaletten, i ett omklädningsrum eller liknande utrymme kan det utgöra kränkande fotografering. Det spelar ingen roll om bilden har spridits till andra eller inte eftersom det är fotograferingen i sig som är brottslig.

Olovlig identitetsanvändning (brottsbalken 4 kap. 6 b §):

Om ditt barn skapar konton på nätet i någon annans namn och det leder till en skada eller olägenhet för den andra personen kan det utgöra olovlig identitetsanvändning.

Olaga integritetsintrång (brottsbalken 4 kap. 6 c §):

Om ditt barn sprider bilder eller uppgifter om annans sexualliv, hälsotillstånd, på någons nakna kropp eller på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation kan det utgöra ett olaga integritetsintrång. Det spelar ingen roll om mottagaren har tagit del av bilderna (eller uppgifterna) eller inte, eftersom spridandet i sig anses kunna leda till skada för den andra personen.

Förtal (brottsbalken 5 kap. 1 §):

Om ditt barn utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd eller annars lämnar uppgifter i syfte att utsätta någon annan för andras missaktning kan det utgöra ett förtalsbrott. För att det ska röra sig om förtal krävs att uppgiften har fått spridning till andra än den uppgiften gäller, exempelvis genom att den har delats på sociala medier. Om ett kränkande meddelande eller en bild skickas direkt till den det avser kan det istället utgöra en brottslig förolämpning.

Hets mot folkgrupp (brottsbalken 16 kap. 8 §):

Om ditt barn på nätet hotar eller på annat sätt uttrycker sig nedsättande om en grupp av personer, med anspelning på exempelvis sexualitet, etnicitet eller nationalitet, kan det utgöra hets mot folkgrupp. Det nedsättande yttrandet måste vara riktat mot just en grupp av personer (yttrandet klassificeras inte som hets mot folkgrupp om det riktas mot en, ensamt identifierbar person) för att vara straffbart. Hets mot folkgrupp leder i regel inte till att ett skadestånd till enskild ska betalas ut, men det kan fortsatt innebära att barnet döms för brott och till ett straff (om barnet är över 15 år).

Barnpornografibrott (brottsbalken 16 kap. 10 a §):

Om ditt barn skildrar, sprider, innehar eller på annat sätt befattar sig med pornografiska bilder på barn kan det utgöra ett barnpornografibrott. Det spelar ingen roll om den som begår brottet är jämnårig med den som bilderna föreställer.

När du pratar med dina barn om vad som är okej och inte på nätet

Om dina barn stöter på något på nätet som inte är okej är det viktigt att de har verktyg för att hantera situationen. Om ni har pratat om vad som tillhör en trygg nätvardag blir det lättare för barnen att identifiera vad som inte hör dit. Förhoppningsvis gör det dessutom barnen mer bekväma i att berätta om vad de har sett. När du pratar med dina barn är det viktigt att inte bli arg eller vara dömande utan istället lyssna på deras upplevelser. Om du vill ha mer stöd i samtalet med barn kan du använda dig av ”Handbok för nätföräldrar”.

Det är viktigt att prata med barnen om att det inte är okej att dela det som inte hör till en schysst nätvardag bara för att någon annan var först med att lägga ut det. Vissa brott, som olaga integritetsintrång och barnpornografibrott kan bestå i att vidaresprida vad någon annan redan har spridit.