Skärmtid

Mina barn är alltid uppkopplade!

Idag är nätet en självklar del i vardagen för de flesta barn. Att barn är uppkopplade är inte dåligt i sig, tvärtom erbjuder det stora möjligheter att prata med kompisar och lära sig någonting nytt. Om skärmtiden däremot går ut över sömnen, fysisk aktivitet eller andra meningsfulla aktiviteter kan det vara viktigt att se över vardagen. Här hittar du våra bästa tips för vårdnadshavare som vill hjälpa sina barn att med jämna mellanrum koppla ner och koppla av.

Barn och unga har en genomsnittlig skärmtid på tre timmar per dag. Tiden barn och unga spenderar på nätet och vid en skärm är också något som oroar många vuxna i barnets närhet. Sju av tio föräldrar tycker att barnen har för mycket skärmtid och alltså spenderar ”för mycket” tid med datorn, mobilen eller andra skärmar enligt Tele2s rapport Barn och Unga på nätet 2021. 

(För ännu mer tips, se Rädda Barnens tips om hur du som vårdnadshavare löser ”skärmkonflikten”)

Det finns både ett kort och långt svar på den frågan. Det korta svaret är att det inte går att säga generellt vad som är ”för mycket” eller ”för lite” skärmtid eftersom det kan variera beroende på vad skärmtiden består i. När vi däremot tittar på effekter som skärmtiden kan ha på den psykiska och fysiska hälsan kan vi ta ställning till om förändringar behöver göras. Enligt Tele2s rapport Barn och Unga på nätet 2021 kan man se ett samband mellan sämre fysisk hälsa och sömn när skärmtiden närmar sig fyra timmar på en dag. Samtidigt anger barn som spenderar upp till tre timmar med en skärm dagligen att de mår bättre än de barn som inte har haft någon skärmtid alls. 

Världshälsoorganisationen (WHO) har globala riktlinjer för fysisk aktivitet som bland annat innehåller rekommendationer för barns skärmtid. För barn och unga mellan fem och 17 år rekommenderas ”begränsad skärmtid på fritiden”. Rekommendationerna utgår från att skärmtiden blir del av ett stillasittande. WHO tar däremot inte ställning till om skärmtiden i sig är dåligt för barnet. Det långa svaret på frågan när det blir för mycket skärmtid blir därför att det handlar om att hitta en balans som fungerar för dig och ditt barn, där det finns utrymme för fysisk aktivitet, sömn och annat viktigt för barnets välmående. 

”Huvudbudskapet är att bryta stillastående med rörelse och att all rörelse är bättre än ingen.”
Folkhälsomyndigheten om WHO:s riktlinjer i myndighetens Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande

Tips på hur du kan kombinera skärmtiden med fysisk aktivitet
  • Undvik att vara stillasittande för länge. Bryt av skärmtiden efter en stund och spring ett varv runt huset! 
  • Det finns massor av roliga appar och spel på nätet som t.ex. går ut på att ta promenader runt till olika platser. Roligt för både familjen och kompisgänget.   
  • Kika efter olika typer spel som kräver fysisk aktivitet, som dans eller sport.  
  • Följ Generation Peps kanaler för ännu mer tips. På Instagramkontot @gen.pep delar Generation Pep varje måndag ett ”måndagsmove” där följaren bl.a. inspireras att göra utfallssteg och jämfotahopp. Generation Pep har också en hemsida med massor av tips och för barn och unga, skolan, och såklart, föräldrar! 

Ja, skärmen kan störa sömnen på olika sätt. Det finns viss forskning som tyder på att det blåa ljuset från skärmar triggar den ”vakna hjärnan”, men andra sätt skärmen kan störa sömnen kan vara att barnet vill fortsätta sitta framför skärmen istället för att sova eller att det dyker upp notiser i mobilen. 

Tips inför läggdags
  • Stäng av notiser på ditt barns skärm för att undvika viljan att plocka upp skärmen igen. 
  • Ställ om ljusstyrkan till ”nattläge”. 
  • Bestäm gemensamt en tid på kvällen när ni lägger undan skärmen för att varva ner. Ofta brukar en timme innan läggdags räcka bra.  

Vill du ha ännu fler tips?

På Ungdomsmottagningen (UMO) kan du läsa mer om vad du kan göra om ditt barn har svårt att sova.

”Klart att jag blir avundsjuk när någon lägger ut fina bilder. Då får jag ångest över att mina inte är fina. Fast jag tycker att de är fina. Jag vill vara känd och snygg på insta. För att det verkar kul.”
Kille, 10 år, citat från Handbok för nätföräldrar, ett initiativ från Prinsparets Stiftelse och BRIS.

 I Tele2:s rapport Barn och Unga på nätet 2021 framgår att mer än varannan tjej jämför sig med andra som verkar ha ett ”perfekt liv” på nätet. Bland killar jämför sig ungefär var tredje med andras ”perfekta liv”. 

Vad säger experten?

 ”Sociala medier är en av de arenor där unga formar sin föreställning om sitt utseende och sin kropp tillsammans med andra. Ett tecken på att ditt barn inte mår bra kan vara att ju mer tid hen använder sig av sociala medier, desto mer missnöjd blir hen med sitt utseende och utrycker en större önskan att förändra sitt utseende.”

Sofia Berne, legitimerad psykolog och fil.dr. vid Göteborgs universitet

Ett sätt vi kan hjälpa våra barn är att prata med dem om nätvardagen och specifikt hur vi påverkas av andras flöden. Här har du några tips på frågor och samtalsämnen du och ditt barn kan diskutera: 

  • Vad visar ditt barn och andra upp om sig själva och sitt liv på nätet? 
  • Vad på nätet gör att ditt barn känner sig stärkt? 
  • Hur känns det att följa olika personer? 
  • Vissa inlägg på sociala medier kan vara sponsrade, filtrerade eller på andra sätt utvalda för att visa upp det allra mest ”perfekta”. Däremot behöver det inte spegla verkligheten. Finns det saker ditt barn tittar på som skapar en känsla av otillräcklighet eller stress? 

Många barn och unga använder skärmen för att titta på filmer, spela spel, vara på sociala medier, läsa, chatta och plugga. Nätet, och med det skärmarna, erbjuder stora möjligheter för barn och unga att ägna sig åt olika kreativa aktiviteter, som att skapa filmer eller lära sig danser. Det hjälper också barn och unga att stämma träff med kompisar, kanske för att bestämma tid och plats för en fotbollsmatch. På skärmen kan man dessutom hämta information till skolarbetet och eller lära sig saker utanför skolan. Det är viktigt att fundera över skärmtiden när den påverkar barn och ungas fysiska och psykiska välmående, men det finns inte mycket forskning som tyder på att skärmtid alltid är dåligt – det som behövs är balans. Statens Medieråd refererar till en forskningsöversikt från Unicef och framhåller: 

”I debatten om skärmtid är det också centralt att skilja på korrelation och kausalitet. I Unicefs forskningsöversikt refereras till exempel till forskning som visar att det är osannolikt att fysisk inaktivitet orsakas av att tonåringar har mycket skärmtid, utan att det snarare är så att fysiskt inaktiva tonåringar har mer tid att tillbringa med sina skärmar.”
Statens Medieråd i artikeln ”Skärmtid – hur påverkas barnet?”

Vad säger experten?

”Sociala medier och e-spel ger mycket stora möjligheter till utveckling och underhållning. E-spel och sociala medier fyller också en stor och viktig social funktion där unga kan möta kamratskap, lojalitet och stöd. Kontakten med andra unga kan vara mycket positiv, stärkande och är viktig för deras sociala utveckling.”
Sofia Berne, legitimerad psykolog och fil.dr. vid Göteborgs universitet 

Behöver skärmtiden verkligen minskas?

Det kan vara svårt att dra gränser och bestämma tider för skärmen, men något som ofta kan vara hjälpsamt är att fundera över hur dina barn spenderar sin tid framför skärmen. Om barnet använder olika appar och spel som bidrar till lärande, något kreativt eller som är en viktig hobby kan en högre skärmtid kännas ytterst rimlig. Om skärmtiden däremot går ut över annat som är viktigt och meningsfullt, som tid med familj och vänner, sömn eller rörelse, kan det vara bra att försöka minska den.

30 min eller 180 min?

Hitta gemensam skärmfri tid

Det sägs att barn gör som vuxna gör och inte som de säger. Som ett första steg i att hjälpa dina barn hitta skärmfri tid kan du därför se över dina egna skärmvanor och hitta tid när du själv inte behöver vara uppkopplad. Tillsammans med dina barn kan du därefter bestämma tider som ska vara skärmfria för alla, exempelvis vid gemensamma måltider. Boka gärna även in andra roliga aktiviter som skogspromenader, pyssel, bakning eller familjespel för att uppmuntra till skärmfri tid.

Skärmfri tid för alla

Förklara – varför ska vi ha skärmfri tid?

Hjälp dina barn att förstå varför du vill att det ska finnas balans mellan skärmtiden och den skärmfria tiden, exempelvis för att du vill att det ska finnas tid för barnen att umgås med resten av familjen eller för att barnen ska kunna hjälpa till i hemmet.

Balans

Prata om den viktigaste skärmtiden

Fråga dina barn om det finns tider de känner att de verkligen måste använda sig av skärmar. Det kan vara att dina barn vill vara uppkopplade samtidigt som deras kompisar är uppkopplade, eller att de tycker att det är ett bra sätt att koppla av att kolla på YouTube-klipp direkt efter skolan. När du vet vilka tider dina barn känner att de måste ha skärmtid är det också lättare att planera in skärmfri tid.

Prioritera och planera

Tänk om och gör tvärtom

Om det inte fungerar för din familj att reglera skärmtiden kan du vända på det och istället planera in vardagen i övrigt först. Genom att sätta tider för måltider, för läxläsning eller hushållssysslor blir skärmtiden del av den fritid som barnen själva får bestämma över.

Måltid utan mobil

Undvik extremer

Internet och sociala medier är en stor, och i många fall naturlig del av vardagen, både för barn och vuxna. Det är viktigt att dina barns skärmanvändande inte går ut över mat, sömn och tid med familjen, men samtidigt behöver det inte betyda att skärmtiden måste tas bort helt.

Mat, sömn och familj före skärmtid