En ovälkommen gäst

En gest som att den man pratar med kastar en blick på sin mobil stör samtalet och umgänget. Mobilen har blivit en bekräftelsemaskin där mobilanvändaren söker bekräftelse via mobilen snarar än via den person som man faktiskt träffar, exempelvis ute på en middag.

Boven i dramat heter dopamin, ett ämne som finns i vår hjärna. Dopaminet kallas ibland för hjärnans belöningssystem och fungerar som ett styrmedel för vad vi ska rikta vår uppmärksamhet emot. Exempelvis stiger dopamin-nivåerna när vi ser god mat. Mobilen har hackat sig in i vårt dopaminsystem på ett väldigt effektivt sätt.

Dopaminsystemet kickar igång särskilt mycket på osäkra utfall. Om du vet att du blir belönad varje gång och känner till belöningens omfattning blir det inte lika intressant som när du kan bli överraskad. Dopaminet ökar exempelvis i en spelsituation och det är därför människan spelar på casino. Det är också därför vi engagerar oss i sociala medier.

Teknikföretagen konkurrerar om uppmärksamhet

Utvecklarna bakom spel och appar drar nytta av dopaminsystemet. Företagen anställer hjärnforskare och beteendevetare för att utforma deras mobilinnehåll så effektivt som möjligt, målet är att stimulera vårt dopaminsystem och göra oss beroende av våra mobiler. Det är så företagen tjänare pengar och de konkurrerar om vår uppmärksamhet.

Människorna bakom teknikföretagen känner såklart till detta och är själva restriktiva med exempelvis hur mycket deras barn får använda mobiler och surfplattor. Apples nuvarande VD säger att han inte vill att brorsonen ska vara på Facebook. Mannen som utvecklade Like-knappen på Facebook, Justin Rosenstein, har sagt att han ångrar vad han gjorde.

Den digitala klyftan idag är inte mellan barn som har tillgång till teknologi och barn som inte har det. Istället handlar klyftan om skillnaden mellan barn vars föräldrar vet att de behöver begränsa barnens nättid och de barn vars föräldrar tror att ökad skärmtid leder till framgång.

Mobilen påverkar sömnen

Även om forskning inte kan påvisa att vi blir deprimerade av mobilen, kan mobilen komma i vägen för sånt som skyddar oss mot psykisk ohälsa:

• fysisk aktivitet
• sömn
• riktiga sociala kontakter

För små barn gäller att om mobilen eller surfplattan kommer i vägen för lek så berövas barnen allt man lär sig i leken, exempelvis:

• övar upp impulskontroll.
• övar motoriska förmågor.
• övar empatisk förmåga.
• främjar social interaktion.

Några råd på vägen

Nätet och mobilen är här för att stanna och vi behöver förstå hur vi påverkas av den och ibland aktivt välja att lägga bort mobilen. Biologiskt sett är det uppenbart att vi inte ska var utsatta för stimulans och dopaminjakt dygnet runt. Men människor gör tvärt om, vid minsta lilla paus vill man ta upp mobilen för stimulera sig med information, intryck och jakten på lajks. Det finns en prislapp kopplad till det här beteendet, frågan är om vi vill låta våra barn betala?

Informationen i artikeln bygger till stora delar på en intervju med Anders Hansen som sändes i TV4 (Malou Efter tio 2019-03-04). Anders Hansen är läkare, psykiatriker och författare.

Övningsmaterial

Studier visar att människor har lättare att fokusera och presterar bättre, exempelvis i en studiesituation, om de inte har mobilen i närheten. Hur tycker ni att regler för mobilanvändning i skolan ska utformas baserat på resultatet av dessa studier?

Genom dopaminet i hjärnan återvänder vi gärna till mobilen för att söka nya små ”belöningar”. Hur tycker ni att man kan göra för att stå emot frestelsen att med jämna mellanrum kolla sin mobil?

Skärmtid kan komma i vägen för viktiga saker som sömn, fysisk aktivitet och sociala kontakter. Hur tycker ni att man ska göra för att balansera skärmtid med andra och viktigare saker i livet?