60 minuter, dela upp i två tillfällen.
Dela länken till lektionen med eleverna eller kopiera upp elevmaterialet och dela ut.
I den här övningen får eleverna arbeta med klassens nätvanor.
ELEVMATERIAL
Majoritetsmissförståndet (åk 7-9)
I den här övningen får ni arbeta med majoritetsmissförståndet, uppfattningen som många unga har att ”kompisarna får göra mycket mer på nätet än vad jag får”.
Eleverna fyller individuellt i ett formulär om deras nätvanor, vad de får göra och inte får göra på nätet. Därefter kan du som lärare sammanställa och använda underlaget från undersökningen för fortsatta diskussioner om nätvanor i klassen.
LÄRARHANDLEDNING
I tonåren går man från att vara barn till att bli vuxen. Unga söker sin identitet och provar sig fram till vem de är och hur de vill vara. Många unga känner sig osårbara men det är också vanligt att man känner sig osäker och självkritisk. Självklart är nätet en del i allt detta. För tonåringar är nätet en viktig del av livet. På nätet har de vänner och hittar nya, de bloggar och youtubar, tittar på andras material och spelar tillsammans.
Sociala medier är oftast kul och ett sätt för unga att hålla kontakt med andra och hänga med i vad som händer. Men det kan också vara stressande för unga att att jämföra sig med andra och jaga likes. Föräldrar kan ha svårt att sätta gränser för hur mycket deras tonåringar ska få vara på nätet. Vissa ungdomar är uppe sent på nätterna vilket kan leda till att de får problem med sömnen.
- Berätta för eleverna att övningen går ut på att eleverna enskilt och anonymt ska fylla i ett formulär för att undersöka hur klassens nätvanor ser ut.
- Låt eleverna individuellt fylla i formuläret i elevmaterialet. Var noga med att förklara för dem att det är en individuell övning och att det inte är tillåtet att titta på varandras svar.
- När alla är färdiga samlar du in formulären och sammanställer resultatet.
- Vid nästa lektionstillfälle använder ni er av sammanställningen och avslutar med att eleverna i grupper får diskutera resultatet av er undersökning.
Arbeta i grupper eller i helklass.
- Stämde resultatet med era förväntningar?
- Stämmer det att ”många andra” har mer frihet att göra vad de vill på nätet, eller ser det lika ut för de flesta?
- Är det alltid bra att få göra precis som man själv vill?
- Hur kan man tillsammans med sina föräldrar hitta regler för att skapa bra nätvanor?
När du har genomfört denna övning har du ett bra underlag för att arbeta vidare med materialet i Lajka, fortsätt med lektionen Källkritik på nätet.
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet.
Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.
Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
Alla som arbetar i skolan ska i arbetet med normer och värden uppmärksamma både möjligheter och risker som en ökande digitalisering medför.
