Arbeta med lektionen i följande steg:

• Vem litar du på?
• Kan du lita på sökmotorer?
• Om källkritik
• Övning: Den källkritiska metoden

Litar vi på information baserat på var den kommer ifrån? Utan att tänka på det gör vi nog den bedömning, det kan handla om människor vi känner eller nyhetssajter på nätet. Det finns även avsändare vi inte litar på och då är vi mer misstänksamma mot vad de säger.

Eleverna arbetar individuellt och skapar en lista

• Gör en lista med fem olika avsändare på nätet som du påverkas av. Det behöver inte vara nyheter eller ett speciellt ämne. Utgå från sånt som intresserar dig.
• Välj ut två avsändare och förklara hur och varför de påverkar dig.

Eleverna arbetar i par och jämför sina listor

• Vilka är likheterna och skillnaderna?
• Vad kan orsaken till skillnaderna vara?

Diskutera i helklass

• Har ni träffat på falska nyheter som spridits på nätet?
• Vilka risker finns det med att traditionella källor ersätts av exempelvis Youtube och sociala medier?

Den vanligaste sökmotorn är Google och att googla har blivit ett så självklart beteende att man lätt glömmer att sökresultatet inte är neutralt. Resultaten av en sökning styrs av vem som gör sökningen, var man befinner sig, tidigare sökningar och vilka företag som vill nå den personen med sin marknadsföring.

Det finns även sökmotorer som erbjuder användare mer anonymitet, man kan säga att det är avkodade sökmotorer:

• https://www.startpage.com/
• https://duckduckgo.com

Eleverna arbetar i par med uppgiften i elevmaterialet:

Jämför sökresultat på Google, Startpage och Duckduckgo. Sök exempelvis på ”hörlurar” eller något annat sökord som du själv väljer. Jämför resultaten. Finns det skillnader och vad beror de på?

Prata om i helklass: – Vad är källkritik egentligen?

Gå igenom med eleverna:

• En källa är där man hämtar information ifrån.
• Källkritik är att bedöma trovärdigheten i en källa, i det man hör och ser.

Eleverna arbetar med den källkritiska metoden i par.

I traditionell källkritik tillämpas fyra kriterier när en källa granskas:

• Äkthet. Är källan vad den utger sig för?
• Tid. Är informationen aktuell eller kan det finnas nyare information?
• Beroende. Är källan fristående och är informationen från källan beroende av andra källor
• Tendens. Finns det värderingar i informationen från källan? Vems intressen företräder källan?

Pröva metoden genom att granska:

1. En bloggare
2. En YouTuber
3. En nyhetssajt

Eleverna beskriver resultatet. Vem blev mest respektive minst trovärdig. Förklara varför.

Här hittar du en poster som hör till lektionen.

När du har genomfört denna övning har du ett bra underlag för att arbeta vidare med materialet i Lajka, fortsätt med lektionen Nätet, sociala medier och normer.

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. 

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. 

Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.

Alla som arbetar i skolan ska i arbetet med normer och värden uppmärksamma både möjligheter och risker som en ökande digitalisering medför.